Persson, Lo
- Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
Anläggandet av fungerande passagelösningar är komplext och i många fall plats- och artspecifikt. Denna underlagsrapport beskriver processen för att komma fram till vilken typ av lösning som passar i varje enskilt fall. Vad som är den bästa lösningen i det specifika fallet beror av de fysiska förutsättningarna på platsen där fiskpassagen ska anläggas, samt vilka egenskaper målarten(erna) besitter och vilka krav som därigenom ställs på passagen för att fiskarna ska använda den. Anläggandet av fiskpassager i Sverige följer den historiska utvecklingen och de målarter som varit i fokus. Från att i början framförallt ha handlat om att möjliggöra uppströmsvandring för lekvandrande laxfiskar, till att omfatta fler arter och även nedströmspassage. Detta gjorde att man från början anlade (ofta) branta bassängtrappor och motströmsrännor för att efter år 2000 mer och mer anlägga naturlika fiskvägar i form av omlöp och bassängtrappor i form av slitsrännor då båda dessa typer av uppströmspassage anses fungera för ett stort antal arter. När det gäller nedströmspassage har endast ett fåtal svenska kraftverk utrustats med specifika nedströmslösningar där fiskanpassade galler hindrar fisken från att passera genom turbinerna och istället leder fisken till en alternativ nedströmspassage. Denna typ av avledare har börjat anläggas i mindre vattendrag (
fiskvandring; fisktrappa; vattenkraft; konnektivitet; uppströmsvandring; nedströmsvandring; bassängtrappa; slitsränna; omlöp; anlockning; avledning; omprövning; vattendirektivet
Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2020, number: 2020:4
Publisher: Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Lakes and watercourses
Fish and Wildlife Management
Ecology
Fish and Aquacultural Science
https://res.slu.se/id/publ/110459