Andersson, Erika
- Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
Läppfisk så som skärsnultra, stensnultra och berggylta fiskas kommersiellt med ryssjor ochburar längs den svenska västkusten, från Kungsbacka i söder till den norska gränsen i norr.Fisket rapporterar in landad fångst och bifångst av ål, torsk och hummer. Hur mycket avtotalfångsten av läppfisk som är undermålig samt sammansättningen av övrig bifångst äroklar.I Norge har fisket efter läppfisk pågått längre än i Sverige och kunskapsunderlaget ärbetydligt högre. Detta har bland annat resulterat i att krav på flyktöppningar för läppfisk iredskapen införts i ett försök att sortera ut undermålig fisk. Dessutom finns ytterligare kravpå ingångsspärrar i redskap med stora öppningar för att minska bifångst av större arter såsom torsk och utter. Inga sådana krav finns i dagsläget i Sverige. Forskning i Norge har ävenvisat att bobyggande hanar av skärsnultra fångas mer effektivt än honor av samma art (Halvorsenm.fl. 2016 och 2017b). Hur könsfördelningen ser ut i det svenska fisket är inte känt.Under två veckor i början av juli 2018 utförde SLU ett provfiske i Göteborgs skärgård därryssjor och burar med tre olika flyktöppningar testades mot en kontroll (redskap utan flyktöppningar).Syftet var dels att få en överblick över hur fördelningen av målig/undermålig fångst avläppfisk och bifångst ser ut, dels att undersöka läppfiskens könsfördelning och dels att analyseraselektivitet och utsortering av undermålig fisk i redskapen samt komma med rekommendationerför användning av flyktöppningar i redskap för läppfisk.Två av de testade flyktöppningarna ämnade sortera ut undermålig läppfisk. Den ena varen sidrist enligt den norska standarden, dvs. tre stycken flyktöppningar i sidan av den innerstakammaren av ryssjor alternativt svältkammaren i burar samt två stycken flyktöppningari sidan av den näst innersta kammaren i ryssjor alternativt övriga kammare i burar.Den andra flyktöppningen som testades var en ändrist, dvs. en platta med flera öppningar islutet av innersta kammaren i ryssjor alternativt i svältkammaren i burar. Spaltbredden var12 mm för både sidristen och ändristen. Den tredje flyktöppningen, ålstrumpan, ämnade sorteraut bifångst av ål och bestod av en tub av elastiskt plastnät i sidan av innersta kammareni ryssjor alternativt svältkammaren i burar.Generellt var ändristen bäst på att släppa ut undermålig läppfisk jämfört med kontrollen,dock med en risk till tapp även av målig stensnultra i burar. Det var stor skillnad i hur effektivaflyktöppningarna var i ryssjor jämfört med burar. I ryssjor var det endast fångsten avundermålig stensnultra i ryssjor med ändrist som var lägre än i kontrollen. Fångsten i burarskiljde sig mer. Där var det en lägre fångst av undermålig stensnultra i burar med samtligaflyktöppningstyper jämfört med kontrollen. I burar med ålstrumpa var också den måligafångsten av stensnultra lägre än i kontrollen, medan fångsten av undermålig skärsnultra varlägre i både burar med ändrist och ålstrumpa jämfört med kontrollen. Inga ålar fångades iredskap med ålstrumpa. För få berggyltor fångades för att kunna analyseras.L50, den längd då hälften av fisken stannar i redskapen och hälften går ut var högst iryssjor med ändrist för skärsnultra och stensnultra, men sannolikheten för en fisk att kommai kontakt med flyktöppningarna (C), var marginellt lägre för skärsnultra. Ingen säker modellkunde dock utföras för skärsnultra i ryssjor med sidrist eller stensnultra i ryssjor med sidristoch ålstrumpa. L50 var liknande i ändrist och sidrist i burar för både skär- och stensnultra,medan C var något högre i burar med ändrist. Ingen modell kunde passas till ålstrumpa iburar för någon av arterna. Könsbestämningen av framförallt stensnultra visade sig svårareän väntat då många gonader var små och delvis nedbrutna och osäkerheten är stor. Strandkrabbavar den i särklass vanligaste bifångstarten.
läppfisk; stensnultra; skärsnultra; berggylta; selektiva redskap; flyktöppning; rist
Aqua reports
2019, number: 2019:1
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Fish and Aquacultural Science
https://res.slu.se/id/publ/116621