Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

I den här rapporten redovisas kunskapsläget vad gäller miljöeffekter av elledningar, kablar och andra komponenter i elnätet. Rapporten omfattar effekter på biologisk mångfald (djur, växter och ekosystem), mark, jord och vatten, befolkning och människors hälsa, samt landskap och kulturmiljö. Fokus har legat på att identifiera bredden av möjliga miljöeffekter och att föreslå en struktur för dessa, som ett stöd för kommande miljöbedömning, åtgärdsplanering, och eventuella forskningssatsningar. Sammanställningen bygger på tillgänglig internationell vetenskaplig litteratur och tekniska rapporter, svenska miljökonsekvensbeskrivningar, samt visst expertstöd.  Kunskapsöversikten visar på en bredd av potentiella miljöeffekter av kraftledningar och elnät, och som beroende på situationen kan behöva beaktas vid planering, anläggning och underhåll av kraftinfrastruktur:  LedningsdödSärskilt större fågelarter kan drabbas av strömgenomföring när de sätter sig på oisolerade stolpar och stag, och av kollision med ledningar i flykten. För vissa fågelarter kan effekterna vara kritiska för bevarande. Med åtgärder kan riskerna minskas, exempelvis bättre isolering av strömsatta komponenter, ledningsmarkeringar, anpassad höjd och placering av ledningarna, markläggning, och att undvika ledningar i fågelrika miljöer. Motsvarande risker för klättrande däggdjur och fladdermöss under skandinaviska förhållanden är dåligt kända, och detsamma gäller risker med frihängande sjökabel för marina djur. BiotopeffekterKraftledningsgator leder till förlust av skogsmark, kanteffekter i intilliggande skog, och de bidrar till skogsfragmenteringen. Samtidigt kan röjningen av ledningsgatorna skapa nya gräs- och buskmarker eller öppna våtmarker som gynnar arter från det öppna landskapet. Anpassad skötsel av ledningsgator och undvikande av skog med stora naturvärden vid nydragning av ledning kan minska de negativa effekterna och samtidigt stärka de positiva. Det finns också en potential i att skapa viltbete i ledningsgator. På motsvarande sätt kan sjökabel leda till förlust och fragmentering av bottenhabitat, men också till nya hårda strukturer som gynnar en del arter (den s.k. reveffekten). Sjökabel berör bottenområden på bara några meters bredd, men grumling och sedimentspridning i samband med bottenarbeten kan beröra större områden. Effekterna kan begränsas genom att undvika särskilt känsliga områden, känsliga tidsperioder, och installationsmetoder som innebär mindre grumling. Invasiva främmande arterInvasiva främmande arter kan etableras och spridas längs kraftledningar och sjökablar, och även spridas vidare därifrån till omgivningen. Riskerna är troligen störst i samband med mark- och bottenarbeten och eventuell tillförsel av massor, men spridning kan också ske längs hårda strukturer vid sjökabel.  Elektromagnetiska fältDe elektromagnetiska fält (EMF) som uppstår kring ledningar och kablar kan ha fysiologiska effekter på människor och djur, men vid nivåer som normalt uppstår endast mycket nära ledningarna, där få individer uppehåller sig några längre perioder. Undantag kan utgöras av fåglar med bon i ledningsstolpar och bottenlevande akvatiska organismer. Hälsoeffekter av EMF begränsas av uppsatta referensvärden. EMF kan även påverka djurs orienteringsförmåga och kommunikation, vid betydligt lägre nivåer än de fysiologiskt skadliga.  Buller och andra störningarStora kraftledningar kan vid vissa väderförhållanden generera visst hörbart buller och ljusförorening inom UV-spektrat som skulle kunna störa en del arter. Maskin- och trafikbuller kan uppstå i samband med anläggning, underhåll och nedmontering, och även annan mänsklig närvaro i kraftledningsgator kan utgöra störningskälla för djur. Även i akvatiska miljöer kan djur påverkas av buller från maskiner och fartyg vid anläggning, underhåll och avveckling, och eventuellt av svaga vibrationer från sjökabel i drift.  Andra effekter på mark, jord och vattenMarkskador, masshantering och hårdgörning av mark vid anläggning och nedmontering kan påverka markstruktur, hydrologi med mera. Effekterna kan minimeras genom att undvika särskilt känsliga miljöer och anpassa tid på året för markarbeten. I akvatiska miljöer kan grumling och sedimentation påverka arter och livsmiljöer. Bottenarbeten kan även frigöra miljöfarliga ämnen från förorenade sediment. Om områden med sjökabel skyddas från bottentrålning kan istället grumling och sedimentspridning minska, och därmed utgöra en positiv effekt av kabeln. Värmealstring från sjökabel skulle kunna ha vissa effekter på bottenlevande organismer. Landskapsbild, rekreation och kulturmiljöStora kraftledningar och ledningsstolpar påverkar landskapskaraktären och kulturmiljön, och kan upplevas som att de förfular landskapet. Allmänhetens upplevelse av kraftledningar beror delvis på individuella preferenser och på situationen, och kan påverkas av design och dragning i landskapet. Ledningsgator kan öppna för bättre tillgänglighet för friluftsliv och därmed upplevas som en positiv faktor. Anläggande av stolpar, kabel och stationer kan innebära fysiska intrång i fasta kulturhistoriska lämningar, även marina sådana.  Skogsbrandrisk Kraftledningsgator innebär en viss ökad risk för skogsbrand, genom antändning via skadade ledningar eller eldödade fåglar. Risken kan förväntas öka i ett varmare klimat, med torrare och blåsigare förhållanden. Litteraturen ger en viss vägledning kring vilka miljöeffekter som kan vara betydande i olika situationer, men stora kunskapsbrister hämmar en övergripande sådan bedömning eller prioritering. Miljöeffekterna av kraftledningar och kablar bör bedömas i ett helhetsperspektiv. Det kan innebära att väga negativa och positiva effekter mot varandra, och att beakta de samlade effekterna av hela elnätet. Här kan även små lokala effekter summera ihop till att bli betydande när man beaktar hela elnätet, dagens och framtidens. Vi ger några exempel på hur miljöeffekterna kan ses i helhetspespektiv. Baserat på kunskapsbehoven föreslår vi forskning inom framför allt följande tre områden: 1) ekologiska effekter av kraftledningar i skogsmark, 2) ekologiska effekter av sjökabel, och 3) kraftledningars betydelse för upplevelsevärden och friluftsliv. Vi lyfter behovet av att studera även effekter som verkar vara mindre betydande, för att kunna säkra denna slutsats alternativt fördjupa studierna. Vi ser också utvecklingsbehov när det gäller att skapa multipla nyttor i kraftledningsgator, och för systematiska analyser av de samlade miljöeffekterna av elnätet. 

Published in

CBM:s skriftserie
2025, number: 134
Publisher: SLU Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

Associated SLU-program

SLU Swedish Biodiversity Centre

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.7vlfv5jbcc
  • eISBN: 978-91-88083-50-0

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/127916