Baby Grain Passport : säker och hållbart producerad spannmål till barnmat

Abstract

Det är utmanande att producera tillräckliga volymer spannmål som uppfyller kvalitetskriterierna för barnmatsråvara, främst på grund av strikta gränsvärden för tungmetaller och mykotoxiner. Med bättre underlag i form av digitala kartor och väderbaserade riskmodeller, som tillgängliggörs i ändamålsenliga beslutssystem, kan man arbeta mer effektivt med sourcing (råvaruförsörjning), spårbarhet och kvalitetssäkring. Det ger möjlighet att öka kapaciteten att producera svensk spannmålsråvara med barnmatskvalitet, både för inhemsk konsumtion och export, och samtidigt ställa hållbarhetskrav på odlingen. Med förbättrade modeller i digitala beslutsstöd för växtodlare kan man lättare optimera resurseffektiviteten, vilket bidrar till förverkligandet av nationella och internationella miljö- och klimatmål. T.ex. kan satellitbaserade kartunderlag användas för att med högre rumslig upplösning anpassa gödselgivor till lokala behov (s.k. precisionsodling). I projektet Baby Grain Passport har vi arbetat med följande frågor i fyra arbetspaket:
1) Till vilka områden bör man styra barnmatsodlingen för att säkerställa att kadmiumhalten i grödan är så låg som möjligt?
2) Hur kan man kartera – och ta hänsyn till – varierande skördenivåer inom fält när man anpassar gödselgivor?
3) Hur kan man undvika mykotoxiner som kan bildas vid odling och lagring?
4) Hur kan man ta kombinera statiska och dynamiska beslutsunderlag för effektivare sourcing och logistik av spannmål med specialkvalitet?
Markinformation från miljöövervakning och mätkampanjer som Mark- och grödoinventeringen samt Jordbruksverkets åkermarksprovtagning, utgör en värdefull grund för att kunna kartlägga och undvika risk för höga kadmiumhalter i spannmålspartier. Genom att kombinera punktobservationer med högupplöst bakgrundsinformation enligt principer för digital markkartering togs detaljerade riskkartor för höga kadmiumhalter i matjord fram. I samverkan med SLUs miljöövervakning har sedan metoden generaliserats till ett ramverk för digital åkermarkskartering (Åkermarksdatakuben, ÅMDK), som kan användas för att förhållandevis snabbt ta fram nya eller uppdaterade kartprodukter även över flera andra tungmetaller – i projektet gjordes en test med kartläggning av nickelhalter i mark och i havre. I kartläggningsarbetet blev det tydligt att vissa geografiska områden är särskilt lämpade för produktion av spannmål till barnmat. Risken för att påträffa kadmiumhalter (och nickelhalter) över gränsen för barnmat i havre och vete är liten i t.ex. stora delar av Västsverige (Halland, Västra Götaland och Värmland). Resultat från kadmiumkarteringen i marken finns tillgänglig här: https://bit.ly/sannolika_kadmiumhalter.. 
Precisionsstyrning av växtnäring tillämpas idag ganska brett men det finns utrymme till ytterligare förbättring, t.ex. genom att hänsyn tas till varierande skördepotential inom fält. För att kunna göra det behövs effektiva metoder att generera underlag i form av detaljerade skördekartor. Fritt tillgängliga satellitdata kan nyttjas för förenklad skördekartering, utan krav på egen utrustning. När det gäller satellitbaserad skördekartering är det lämpligt att arbeta på en något grövre upplösning än den ursprungliga upplösningen hos satellitbilderna, t.ex. 40 m eller ett antal homogena zoner inom fält. Modellerna blir mer tillförlitliga om de bygger på ett vegetationsindex som är känsligt får grödans vattenstatus (NDWI) och om man använder satellitdata från ett relativt sent utvecklingsstadium (nära mjölkmognad), alternativt tidsserier av data från uppkomst fram till detta stadium.  
Prognossystem och mätprogram för mykotoxinerna DON och T2+HT2 är nödvändiga för att under pågående säsong informera inköpsprocessen samt för fortsatt kunskapsuppbyggnad kring biologi och utbredning av de fusariumsvampar som bildar toxinerna. För att säkert komma under det nya gränsvärde för T2+HT2, som från och med 2024 gäller för skalad havre till barnmat, bör man ha halter <40 ppb i oskalad havre (vilket är vad som mäts vid spannmålsmottagning). I de provtagningar och kartläggningar som gjorts kan vi se att förekomsten av höga halter av DON och T2+HT2 varierar geografiskt och mellan år. Högre halter av T2+HT2-toxinerna (vilka är mindre väl undersökta och mer toxiska än DON) är kopplade till varmare och torrare väder under juli samt förekomst av T2+HT2 i närområdet föregående år. När det gäller DON bör halten ligga under 200 ppb i obearbetad spannmål för att man med säkerhet ska komma under gränsvärdet för barnmat i bearbetade produkter. Baserat på data från 80 fältförsök i havre utvecklades fler väderbaserade prognosmodeller för att bedöma om den halten kommer att överskridas. Den prognosmodell som fungerade bäst gav 70 % korrekta klassificeringar, vilket bedöms tillräckligt bra för att vara användbart som riskindikator. Det är viktigt att övervaka lagrad spannmål för att tidigt upptäcka, avvikelser och risk för mykotoxin-bildning. Experiment i små testsilor visade att när koldioxidhalterna steg över 500 ppm, kunde man observera en tydlig tillväxt av mögelsvampar i lagrad vete. Koldioxidövervakning kan därför vara lovande som metod för tidig detektion av lagermögeltillväxt med risk för toxinbildning. 
Inköp av spannmål med särskilda kvalitetskrav är en kritisk process som i grova drag innebär att man utifrån ställda krav hittar de volymer som är bäst lämpade. Lantmännen utvecklar nu sina interna strategier och system för inköp och logistik av spannmål med specialkvaliteter. Genom att nyttja bl.a. framtagna riskkartor och riskmodeller från projektet som underlag, kan man få en säkrare urvalsbas och bli effektivare. I processen kan man samtidigt ställa krav på att råvaran är hållbart odlad. Det är denna levande infrastuktur av data, metoder och rutiner som utgör Baby Grain Passport.

Keywords

Beslutsstödsystem; deoxynivalenol; digital markkartering; DON; havre; kadmium; livsmedelssäkerhet; mykotoxiner; nickel; precisionsodling; T2+HT2; tungmetaller; Sentinel-2; skördekartering; vete

Published in

Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Persson, Kristin

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Söderström, Mats

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Börjesson, Thomas

  • Agroväst

• Pettersson, Carl Göran

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    
  • Lantmännen

• Adler, Karl

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Alshihabi, Omran

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Marzec Schmidt, Katarzyna

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    
  • Agroväst

UKÄ Subject classification

Food Science
Agricultural Science

Publication identifier

• DOI: https://doi.org/10.54612/a.2alsqqj8c8
• eISBN: 978-91-8046-621-9

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/130088