Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Den svenska skogssektorn präglas av ojämställdhet, där män dominerar både ägandet och brukandet av skog. Kvinnor utgör cirka 39 % av skogsägarna men äger mindre areal och möter strukturella hinder kopplade till starka könsnormer. Detta begränsar kvinnors möjligheter att utveckla sitt skogsägande, fatta beslut och få tillgång till resurser på lika villkor. En maskulin kultur samt könade villkor, förväntningar och relationer formar skogsägandets olika delar och bidrar till att grupper, perspektiv och värden ges olika utrymme. Trots långvarig medvetenhet och flera jämställdhetsinitiativ i skogssektorn är utvecklingen fortsatt begränsad. Syftet med översikten är att kartlägga och analysera det nuvarande kunskapsläget kring genus, jämställdhet och skogsägande, för att synliggöra kunskap och identifiera utvecklingsområden som är viktiga för framtida forskning och ett mer jämställt skogsägande. Utgångspunkten för översikten är privat skogsägande i en nordlig kontext. Den systematiska forskningsöversikten visar att kunskapsproduktionen om genus och skogsägande har vuxit markant under de senaste 25 åren, särskilt under det senaste decenniet. USA och Sverige framträder som de mest studerade kontexterna, medan övriga länder i huvudsak representeras av enstaka studier. Publicering sker främst i skogsvetenskapliga tidskrifter, och endast en artikel återfanns i en genusvetenskaplig tidskrift, vilket illustrerar att fältet fortfarande är starkt förankrat inom skogliga discipliner. Metodologiskt dominerar enkätstudier, medan kvalitativa ansatser och kombinationer av metoder är mindre vanliga. Teoretiska ramverk används relativt sparsamt, även om några studier bygger på genusteoretiska perspektiv. Detta innebär att genusperspektivet i många analyser är begränsat, både sett till omfattning och djup, där genus ofta behandlas som en variabel bland andra. Den tematiska analysen visar återkommande könsskillnader i värderingar, motiv och praktiker. Kvinnor betonar i högre grad sociala, emotionella och miljömässiga värden, medan män oftare framhäver virkesproduktion, jakt och ekonomisk avkastning. Samtidigt nyanseras bilden av att faktorer som ålder, erfarenhet och utbildning i vissa fall är mer avgörande än kön. Forskningen visar även att män i större utsträckning äger, förvärvar och aktivt brukar skog, medan kvinnor oftare blir ägare genom arv eller gåva, är delägare och engagerar sig i kompletterande verksamheter. Kvinnor rapporterar oftare en lägre känsla av kunskap och självsäkerhet, men uttrycker samtidigt en stark vilja att lära och deltar i nätverk som stärker både deras kunskap och legitimitet. Trots att en stor del av forskningen fokuserar på könsskillnader visar studier också att skogsägande är starkt präglat av könade normer och strukturer. Detta bidrar till att forma bilden av vad en skogsägare är, hur hen förväntas agera och vilka områden och värden som betraktas som centrala. Dessa maskulint kodade praktiker och värderingar riskerar att osynliggöra och marginalisera alternativa former av skogsägande, vilket i sin tur påverkar både skoglig planering, policy och rådgivning. Samtidigt finns exempel på hur kvinnor utmanar dessa normer genom alternativa praktiker, nätverk och identiteter. Sammantaget framträder genus både som en kategori som särskiljer värderingar och erfarenheter, och som en strukturerande princip som formar förutsättningar, legitimitet och handlingsutrymme i skogsägandet. Kunskapsläget är dock geografiskt och metodologiskt skevt, med fokus på vissa länder och en stark dominans av enkätbaserade studier där genus ofta behandlas som en variabel snarare än en social och kulturell process. Hälften av studierna med genusfokus analyserar kvinnor, vilket bidrar till att kön likställs med kvinnor, medan män och maskuliniteter ofta förblir norm och osynliggjorda i analyserna. Det finns därför behov av mer teoretiskt förankrad, jämförande och kvalitativt orienterad forskning som kan fördjupa förståelsen av hur genus både formar och formas av skogsägande. Detta är viktigt för att undvika reproduktion av stereotyper och befästande av könade kategorier, 8 | RAPPORT SKOG samt för att tydliggöra de normativa utgångspunkter och empiriska grunder som präglar kunskapsproduktionen. Avsaknaden av teori begränsar förståelsen av genus som maktrelation och social struktur, samt hur detta vävs samman med andra sociala dimensioner (klass, ålder, sexualitet etc.) och sträcker sig bortom en binär förståelse av genus. I strävan mot ett mer jämställt skogsägarskap synliggör forskningsöversikten behovet av att inkludera fler aspekter och områden i jämställdhetsarbetet, samt av en kunskapsbas som kontinuerligt utvecklas och utmanas för att säkerställa önskad effekt. Det handlar bland annat om att kritiskt reflektera kring grunderna för och genomförandet av jämställdhetsarbete, för att skapa en röd tråd i perspektiv och kommunikation samt öka medvetenheten om styrkor och utmaningar i olika ansatser och insatser. För att möta dessa utmaningar krävs ett långsiktigt, strategiskt och inkluderande arbete som systematiskt hanterar både hinder, maskulinitetsnormer och den komplexitet som präglar skogsägandet.

Published in

Rapport Skog
2025, number: 2025:3
Publisher: Fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Forest Science
Gender Studies

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.1jkfdtskbf

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/130904