Rogell, Björn
- Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
Sötvattenslaboratoriet vid Institutionen för akvatiska resurser, SLU, genomförde i september 2024 en hydroakustisk undersökning med pelagisk provtrålning i Mälaren. Fältarbetet ägde rum mellan 16 och 19 september 2024, som en del av de årliga hydroakustiska undersökningarna i Mälaren, Vättern och Vänern. De delområden som undersöktes var Ekoln, Granfjärden, Görväln och Prästfjärden. Analyserna av 2024 års data omfattade de pelagiska fiskarterna nors, siklöja och gös, uppdelade i åldersklasserna årsyngel (0+) samt ettåriga och äldre individer (>0+), samt braxen och storspigg. Övriga arter fångades inte i tillräckligt antal för att möjliggöra analys. För att dra slutsatser om beståndens utveckling avseende rekrytering och beståndsstorlek, samt förändringar i fiskarnas längd, genomfördes två typer av analyser: Korttidstrender analyserades genom att jämföra medelvärden för fisktäthet under de två senaste åren (2023 och 2024) med medelvärdet för de fem föregående åren (2018–2022). Långtidstrender (sedan 2012) analyserades med hjälp av linjär regression, där antalet fiskar förklarades av årtal. Utöver analyserna av fiskantal presenteras även utvecklingen över tid för storleksindex, ålder och kondition, samt för total biomassa och antal fiskar uppdelat i storleksklasser. Resultaten var:• På kort sikt har antalet fiskar under 17 cm ökat i Görväln, medan antalet större fiskar har minskat i Prästfjärden. I Prästfjärden och Ekoln fanns icke statistiskt säkerställda indikationer på att den totala biomassan per hektar har minskat. Under samma period har braxen minskat i samtliga delområden utom Granfjärden, och storspigg har minskat i Görväln och Prästfjärden. Även siklöjan visar minskning i Prästfjärden. I Granfjärden finns tendenser till ökning av antalet vuxna individer av både nors och gös, och i Görväln ökar både antalet vuxna och antalet årsungar av nors.• På längre sikt (sedan 2012) har antalet fiskar per hektar i storleksintervallet 4–8 cm har ökat i Ekoln, och antalet fiskar i storleksintervallet 8–17 cm har ökat i Görväln. Uppdelat på arter har antalet vuxen nors i Görväln ökat kontinuerligt sedan 2012, medan det finns en icke statistiskt säkerställd tendens till att antalet vuxen gös har minskat i Prästfjärden.• Vuxen gös medianlängd har ökat i östra Mälaren (Görväln och Prästfjärden) och längden hos de största individerna har ökat både i östra Mälaren och i Granfjärden. För årsungar av gös verkar tillväxten ha ökat i Granfjärden. Längden hos vuxen nors har minskat i Ekoln, medan längden hos årsungar av nors har ökat både i Ekoln och i östra Mälaren. Även årsungar av siklöja har ökat i längd i östra Mälaren. Däremot har konditionen hos vuxen siklöja försämrats i östra Mälaren.
beståndsanalys; resursövervakning
Aqua notes
2025, number: 2025:15
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Lakes and watercourses
Ecology
Zoology
https://res.slu.se/id/publ/130945