Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2025Open access

Svensk mjölkproduktion – Vad kan vi lära av det förflutna? : trendindikatorer bakåt och vägar framåt

Lindberg, Mikaela; Emanuelson, Margareta; Ljung, Magnus; Sonesson, Ulf; Bergeå, Hanna; Tidåker, Pernilla

Abstract

Under de senaste trettio åren har två omfattande systemförändringar skett inom svensk mjölkproduktion: ett omfattande teknikskifte i ladugårdarna och en övergång från statligt reglerade priser och inhemskt fokus, till exponering på den internationella marknaden. Strukturrationaliseringen har av många inom sektorn setts som ofrånkomlig och effektivisering och ökad avkastning har ofta setts som den enda möjligheten att stärka de kvarvarande producenterna. Inför EU-inträdet fanns en stark tilltro till att Sverige skulle kunna ta marknadsandelar på den globala marknaden, men den svenska mjölksektorn har istället tappat marknadsandelar och självförsörjningsgraden har minskat. Den alltmer specialiserade mjölksektorn med färre men mer högavkastande kor har minskat utsläppen av växthusgaser, men bidrar mindre till att bevara de artrika naturbetesmarkerna och till inhemsk köttproduktion. Nettoeffekten på systemnivå är dock oklar eftersom specialiserade diko- och nötköttsgårdar har tagit över vissa av dessa tjänster och utsläpp. Sjukdomsförekomsten hos mjölkkor har minskat och fler mjölkkor kan nu få utlopp för fler naturliga beteenden i lösdriftssystem, som i stor utsträckning ersatt uppbundna ladugårdar. Många mjölkbönder med små besättningar har slutat och de som är kvar ökar kontinuerligt i besättningsstorlek, samtidigt som förutsättningen för kvarvarande producenter att kunna betala konkurrenskraftiga löner endast haft en svagt positiv utveckling. En stor del av arbetet på gården är fortfarande oavlönat. Generationsväxlingen är en utmaning liksom att få ökad kapacitet att anställa personal. En positiv effekt av allt större besättningar är att ensamarbetet minskat. Dock blir konsekvenserna betydande för lokalsamhället när en enskild gård läggs ner. I mötena med näringen under workshopparna betonades från handelns sida vikten av de traditionella mervärdena som svensk mjölkproduktion vanligtvis förknippas med och skulle kunna bidra med i större omfattning, nämligen god djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning, biologisk mångfald och att korna får gå ut på bete. Handeln uttryckte att de gärna vill kunna marknadsföra dessa mervärden från svensk mjölkproduktion. De positiva värden som särskilt lyftes fram under workshopparna var mjölkproduktionens bidrag till hållbara och näringsrika livsmedel, dess bidrag till landets matförsörjning och livsmedelsberedskap, liksom en levande landsbygd. Mjölkproduktionen har också möjlighet att, i mycket större omfattning än vad som är fallet idag, bidra till ökad biologisk mångfald och fler ekosystemtjänster, men då behöver förändringar ske i produktionen och stödsystemen. För att verkligen kunna bidra till ökad livsmedelsberedskap och matförsörjning måste gårdarna spridas mer över landet och möjligheterna vidgas för mindre gårdar att vara livskraftiga. Detta är förändringar som kräver insatser från samhället och framför allt från myndigheterna.

Published in

SustAinimal reports
2025, number: 3
Publisher: Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Food Science
Animal and Dairy Science

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.50raf0fc6v
  • eISBN: 978-91-8046-609-7

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/130947