Abstract
Sjömat, beroende på art och produktionsmetod, har visat sig vara ett bra alternativ till framför allt rött kött ur både miljö- och hälsosynpunkt. Sverige har dock utvecklingsbehov vad gäller såväl konsumtion som produktion av sjömat – vi når idag inte upp till Livsmedelsverkets rekommendation om att äta 2–3 portioner per vecka, vi håller oss till få arter och importerar dessutom omkring 75% av den sjömat vi äter. Att undersöka utvecklingspotentialen för svensk sjömatssektor är med andra ord högst relevant, inte minst mot bakgrund av den svenska livsmedelsstrategin som bl a syftar till ökad inhemsk produktion och försörjningskapacitet. Det är också viktigt att utvecklingen sker inom de delar av sektorn som är mest hållbara. Detta innebär exempelvis att fiskets fångster inte kan öka, utan i stället bör användas mer effektivt än idag. Syftet med den här rapporten är att kartlägga miljöavtrycket av dagens produktion och konsumtion av sjömat och modellera framtidsscenarier för 2030 och 2045. Tanken är att ge en bild av hur det skulle kunna se ut, genom att kombinera pågående och önskvärda trender kring sjömat, snarare än att försöka ge en exakt bild av hur framtiden kommer att bli. Rapporten är främst tänkt att utgöra ett diskussionsunderlag för vad som behöver göras för att nå dit. Vi undersöker också om det finns förutsättningar att kunna tillgodose Sveriges befolkning med sjömat enligt rekommendationerna, samtidigt som klimatavtrycket minskar.
För de arter som dominerar dagens produktion respektive konsumtion identifierades de viktigaste produktionsteknikerna och bästa tillgängliga data för klimatavtrycket av dessa. För produktionen vägdes även potentiell övergödning samt påverkan på bestånd och bottenhabitat in och diskuterades semi-kvantitativt/kvalitativt. Framtidsscenarierna baserades sedan på fyra åtgärder för att öka produktionen och/eller minska klimatavtrycket: 1) ökat vattenbruk, 2) ökad användning av pelagisk fisk till livsmedel, 3) ökad användning av sidoströmmar från fiskberedning till livsmedel samt 4) minskat klimatavtryck och bränsleåtgång inom fisket bl a genom mer hållbar förvaltning. För att modellera framtida konsumtion antogs att fördelningen mellan huvudtyper av sjömat, t ex vitfisk och laxfisk, var liknande, men att efterfrågan på de mest klimatsmarta alternativen inom varje grupp ökade.
Analysen visar att det totala klimatavtrycket och övergödningspotentialen ökar när större volymer produceras, liksom klimatavtrycket per kilo med den sammansättning som är vald. Närsaltsutsläpp med potentiell övergödande effekt ökar både totalt och per kg p g a ökad produktion av kassodlad fisk. Vad gäller konsumtion innebär en växande inhemsk produktion i kombination med en förändrad sammansättning inom och mellan sjömatskategorier att vi kan nå upp till Livsmedelsverkets rekommendationer, samtidigt som sjömatskonsumtionens totala klimatavtryck minskar. Dessutom kan utveckling av teknik och foder leda till ytterligare förbättringar som vi idag inte kan förutse, men det kan också ske försämringar p g a klimatförändringarna. Det finns således teoretiska förutsättningar att öka både produktion och konsumtion till nivåer som ligger i linje med nationella behov och rekommendationer, och samtidigt minska klimatavtrycket per kg sjömat konsumerad. För att realisera detta krävs breda och målinriktade samarbeten mellan myndigheter och näring, hållbara inköpsstrategier samt långsiktigt hållbar förvaltning av fisket. Det finns många fördelar med att öka den inhemska produktionen, men trots kortare transporter är svenskproducerad sjömat inte per definition mer hållbar än importerad – det viktigaste är hur den är producerad. Det finns även behov av att utveckla vad som kännetecknar mervärden kring svensk sjömat. Ur perspektivet hållbara dieter är det dessutom viktigt att se till helheten, dvs även vilka produkter den nya sjömaten ersätter.
Keywords
sjömat; Sverige; produktion; konsumtion
Published in
Mistra Food Futures Report
2023, number: 17
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet
UKÄ Subject classification
Food Science
Environmental Sciences
Publication identifier
- ISBN: 978-91-8046-873-2
- eISBN: 978-91-8046-874-9
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/131854