Jord till bord-strategin : hur ska företagaren navigera när politik och policy krockar?

Abstract

Hur ska företagaren navigera när politik och företagande krockar? Till skillnad från tidigare skiften i jordbrukspolitiken är det inte lika entydigt att lösningen är storleksrationalisering och ökad produktivitet. Nu är det istället ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som lyfts fram och det krävs ett större inslag av innovation och entreprenörskap. Företagarna i primärproduktionen är en stor grupp och utmaningen är att möta företagaren där denne befinner sig. Evidensbaserade råd är nödvändiga men ändå inte tillräckliga för beteendeförändring varken hos producent eller konsument. Psykologer och etnologer behöver involveras för att göra kunskapsöverföringen effektiv och bättre bidra till framtidens livsmedelssystem. Företagarna i primärproduktionen är en stor grupp och som påverkas mycket av förändringarna inom jordbrukspolitiken. Lantbrukarna kan oftast bruka marken och utveckla sina företag, intresset finns för att förändra. Utmaningen är att hitta former för att stödja processerna på ett sätt som möter företagaren där denne befinner sig och med de specifika förutsättningarna som utgångspunkt.1 Till skillnad från tidigare skiften är det inte lika entydigt att lösningen på alla mål är storleksrationalisering och ökad produktivitet. Nu är det istället ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet som lyfts fram som övergripande mål. Innovation och entreprenörskap är en grundförutsättning för att företagen ska utvecklas. Lantbrukarens roll i detta är diskuterad men forskningen visar att den enskilde företagaren har stor roll för värdeskapandet i lokalsamhället.2 Ett stort problem i hela världen är att attrahera den nya generationen lantbruksföretagare och andra som ska arbeta i det framtida livsmedelssystemet. Att sprida kunskapen om möjligheterna snarare än begränsningarna kan bli en stor uppgift. Kunskapen om företagarens situation, självbild, kompetenser och socioekonomiska förhållanden kan vara helt avgörande faktorer för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete med att förändra livsmedelssystemen. Forskningens roll i förhållande till policyutveckling, kunskapsspridning och kompetensutveckling i ett livslångt lärande måste diskuteras och analyseras. Genom ett ökat inslag av förståelse, samtal och dialog mellan företagare, rådgivare, forskare och aktörerna i marknaden ökar möjligheterna för att utveckla kunskapen samtidigt som underlaget för förändring stärks genom ömsesidigt förtroende. Man skulle kunna prata om ökad ödmjukhet inför processen med ökad interaktivitet mellan olika aktörer, och förståelse för varandras situation och uppdrag. Det kommer också att krävas ett större inslag av innovation och entreprenörskap, ökad attraktionskraft, bredare kunskapsgrund och acceptans för de olika aktörernas utgångspunkter. Det handlar inte bara om systemskifte utan också om ett annat systemtänk där alla aktörer har ett ansvar. Evidensbaserade råd och kompetensutveckling är nödvändigt men ändå inte tillräckligt för beteendeförändring varken hos producent eller konsument. De kunskapsutvecklande institutionerna behöver ta intryck av psykologer och etnologer för att studera beteende och kultur för att kunna bli effektiva i kunskapsöverföringen och bättre bidra till framtidens livsmedelssystem.

Published in

SLU Future Food Reports
2021, number: 16:4
Publisher: SLU Future Food, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Hansson, Per

  • Department of People and Society, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

SLU Future Food

UKÄ Subject classification

Business Administration

Publication identifier

• ISBN: 978-91-576-9882-7
• eISBN: 978-91-576-9881-0

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/132485