Vegetationsklädda grunda vikar : utveckling av regional miljöövervakning för Bottniska viken

Abstract

I denna rapport presenteras resultat från projektet Vegetationsklädda grunda vikar i Bottniska viken − utveckling av ett gemensamt delprogram, som drivits under 2021 − 2022 med finansiering från Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:2 Miljöövervakning. Rapporten innehåller utvärdering av data och metoder som samlats in och testats under år 2020 – 2022 och ger råd angående utformning av fortsatt miljöövervakning.

Projektet genomfördes av länsstyrelserna i Uppsala (samordnare), Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten samt SLU Artdatabanken. Målet var att utveckla ett förslag till metodik och design för ett gemensamt delprogram för miljöövervakning och uppföljning av Natura 2000-naturtyperna laguner 1150, samt vikar och sund 1160. Rapporten riktar sig i första hand till marina handläggare vid länsstyrelserna i Bottniska viken, men kan även vara av intresse för utredare på Havs- och vattenmyndigheten och andra som arbetar med miljöövervakning och uppföljning av marint områdesskydd.

Under tre fältsäsonger år 2020 – 2022, genomfördes sammanlagt 97 snorkelinventeringar av makrofyter, i totalt 68 vikar. Följande analytiskt arbete utfördes inom projektet:

1) Tre olika inventeringsmetoder utvärderades med avseende på den nivå av precision som kan uppnås inom vik under en standardiserad tidsenhet.

2) Sex vegetationsvariabler jämfördes med avseende på hur många vikar som krävs för att kunna skatta medelvärdet för en grupp av vikar med god precision.

3) Sambandet mellan mänsklig påverkan och effekter på vegetationen studerades i grafer för de fyra vegetationsvariabler som kunde skattas med rimlig precision. Skillnader mellan län, år, månad och naturtyp undersöktes även på samma sätt.

4) Lämplig provtagningsinsats beräknades med avseende på hur många provytor som bör inventeras inom vik samt hur många vikar som bör inventeras.

I rapporten redovisas resultat från det analytiska arbetet samt råd och riktlinjer för hur miljöövervakningen bör bedrivas under de nästkommande åren. Det föreslagna upplägget för datainsamling är utformat i huvudsak för att möjliggöra analys av mellanårsvariation och främja indikatorutveckling. Längre fram i utvecklingsarbetet kommer detta upplägg för datainsamling att behöva revideras. Revisionen bör då utgå från vilka frågeställningar som programmet ska besvara samt från nya precisionsberäkningar utförda när indikatorn makrofytindex är färdigutvecklad.

I korthet rekommenderas att:

Stationsmetoden bör tillämpas som inventeringsmetod då utvärderingen visat att det är den metod som kan säkerställa insamling av ett oberoende stickprov till bäst precision per arbetsinsats.

Turbiditet och salinitet bör alltid mätas i vikar som inventeras.

Totalkväve, totalfosfor samt vattnets färg bör om möjligt mätas under de nästkommande åren, för att deras eventuella effekter på vegetationen i havsområdet ska kunna utvärderas.

Tillsvidare bör nio stationer inventeras per vik då det möjliggör att två vikar kan inventeras på samma dag. Det totala antalet vikar som inventeras bör aldrig underskrida sex vikar per län och år, och helst vara högre. För den nästkommande perioden innan rapportering inom art- och habitatdirektivet 2025, bör två vikar vara fasta vikar som inventeras samtliga år under rapporteringsperioden. Dessa två vikar bör vara relativt opåverkade av mänskliga aktiviteter. Minst fyra vikar per län och år bör vara nya vikar som ännu inte har inventerats inom miljöövervakningsprogrammet. Dessa fyra nya vikar bör vara jämnt fördelade i ett brett spann av fysisk påverkan.

Det är av största vikt för miljöövervakning och uppföljning av skyddade områden att kunna mäta effekter av mänsklig påverkan. I analysresultaten framstår de två vegetationsvariablerna total täckningsgrad och makrofytindex som särskilt intressanta för att mäta effekter av fysisk påverkan i Bottniska viken. Dessa båda variabler bör dock testas och utvecklas vidare. I rapporten beskrivs hur indikatorutvecklingen kan drivas framåt och vilka delsteg och data som krävs för att färdigställa makrofytindex för Bottniska viken.

Samordning är en central fråga för att säkra kvaliteten i miljöövervakningsprogrammet eftersom både inventering, urval av vikar och val av tidpunkt för inventering sker länsvis. För att säkerställa att olika typer av felkällor inte påverkar data, blir kalibreringsövningar och ett robust system för att peka ut de vikar som ska inventeras mycket viktiga. För att samordningen ska säkras behövs tillräcklig finansiering för att det samordnande länet ska kunna utföra sitt uppdrag. Utöver samordning behöver nationell datavärd få i uppdrag att lagra den typ av data som genereras i miljöövervakningsprogrammet, samt erbjuda lämpliga importmallar och bra exportformat.

Miljöövervakning och uppföljning bör utformas så att de data som samlas in kan användas som underlag för direktivsrapportering. För att miljöövervakningsprogrammet för grunda vikar ska kunna nyttjas i detta avseende krävs dock ett fortsatt utvecklingsarbete. I utvecklingsarbetet behöver det fastslås vilken eller vilka frågeställningar som programmet ska besvara. Därefter behöver bedömningsgrunder och arbetsrutiner utvecklas för att besvara de fastslagna frågeställningarna.

En viktig målsättning är att använda miljöövervakningsprogrammet för att bedöma bevarandestatus för Natura 2000-naturtyperna laguner och vikar och sund både inom och utanför marina skyddade områden i Bottniska viken. Om samordning sker med miljöövervakning av bentiska livsmiljöer så att samma vikar inventeras både med stationsmetoden och med drönare blir det möjligt att göra en samlad bedömning av bevarandestatus för vikarna. Den samlade bedömningen kommer då kunna omfatta både kvalitet och areal av vegetation. Bedömningen kan därefter skalas upp till att gälla hela norrlandskusten med hjälp av kartskikt för fysisk påverkan samt med kartskiktet för naturtyperna laguner, samt vikar och sund som är under framtagande. Hur den samlade bedömningen ska utföras behöver dock utvecklas vilket kräver att Havs- och vattenmyndigheteten initierar ett utvecklingsprojekt mellan berörda parter.

Published in

SLU Artdatabanken rapporterar
2023, number: 29
Publisher: SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Sagerman, Josefin

  • SLU Swedish Species Information Centre, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Ecology

Publication identifier

• eISBN: 978-91-87853-70-8

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/139783