Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2025Open access

Svenska laxbestånd i Östersjön : datainsamling, beståndsanalys och rådgivning

Dannewitz, Johan; Palm, Stefan; Whitlock, Rebecca; Leinonen, Tuomas; Dahlgren, Elin; Kagervall, Anders

Abstract

De vilda laxbestånden i Bottniska viken har generellt uppvisat en positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet, och flera älvbestånd uppnår idag det MSY-baserade förvaltningsmålet. Laxens överlevnad i havet har dock försämrats under de senaste 2-3 åren. Bakomliggande orsaker till nedgången är oklara, men forskning pågår för att öka kunskapen om faktorer som påverkar laxens överlevnad i havet. Om den låga överlevnaden i havet fortsätter under en längre period förväntas detta resultera i kraftigt försämrad tillgång på lax vilket kommer påverka fiskemöjligheterna i både havet och älvarna.

Laxbestånden i södra Östersjön har sedan slutet av 1990-talet inte uppvisat samma positiva utvecklingstrend som laxen i Bottniska viken, och flera av de sydliga bestånden bedöms fortfarande ha låg status.

Fisket efter lax har förändrats under de senaste årtiondena, från att ha varit ett utpräglat blandbeståndsfiske i havet och längs kusterna, till att ske framförallt längs kusterna i Bottniska viken och i älvarna. Ett stort inslag av blandbeståndsfiske finns dock fortfarande i form av yrkes- och fritidsfiske längs Sveriges och Finlands kuster, samt som fritidsfiske i södra Östersjön. Exploateringsgraden (andel av den fiskbara resursen som fiskas upp) under 2022 beräknades till mellan 1 och 3 % i södra Östersjön, medan exploateringsgraden längs Sveriges och Finlands kuster samma år varierade mellan bestånd med ett genomsnitt på 12 %. Mer osäkra skattningar av exploateringsgraden i älvfisket indikerar att odlade bestånd genomgående exploateras relativt hårt (medelvärde på 16 % under 2022) medan exploateringsgraden av vild lax är betydligt lägre men varierar kraftigt mellan älvar (0-15 % med medelvärde på 3 % under 2022).

En nationell indelning av laxbestånden i förvaltningskategorier, baserad på status och förväntad framtida utveckling (samt eventuell annan information), bedöms kunna underlätta anpassningen av fiskeregler till beståndssituationen. I detta underlag presenteras ett uppdaterat förslag på hur ett sådant system kan utformas. Den uppdaterade modellen för indelning av bestånden i förvaltningskategorier har breddats till att omfatta även åtgärdsbehov i sötvatten utöver fiskeregleringar, exempelvis behov av habitatrestaureringar eller förbättrade möjligheter för fiskvandring.

Det är önskvärt att utvecklingen av en beståndsanpassad fiskeförvaltning fortsätter för att i högre grad kunna styra fisket mot odlad lax och starkare vildlaxbestånd i syfte att förbättra möjligheterna till återhämtning för svagare vilda bestånd. Sådana möjligheter bedöms finnas på nationell svensk nivå, även om detta kan kräva kompletterande data och analyser. Det finns även behov av att implementera ekosystemansatsen i fiskeförvaltningen i stort, för att i högre omfattning än hittills kunna ta hänsyn till artinteraktioner och fiskets påverkan på ekosystemen.

Keywords

Salmo salar; förvaltning; fiske; genetik; ekosystem; bevarande

Published in

Aqua reports
2025, number: 2025:1
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

Associated SLU-program

Coastal and sea areas
Lakes and watercourses
Biodiversity

UKÄ Subject classification

Ecology

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.7rhrn2lbkt
  • eISBN: 978-91-8046-588-5

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/140167