Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) : en litteratursammanställning med fokus på effektiva hanteringsåtgärder

Abstract

Jättelokan är en invasiv främmande art med stor spridning som man som markägare är skyldig att bekämpa eller hantera. Den här rapporten sammanställer utifrån en litteratursökning tillgänglig kunskap om metoder för att bekämpa i första hand jätteloka (Heracleum mantegazzianum), men även bredloka (Heracleum sosnowskyi) och Tromsöloka (Heracleum persicum), såväl som relevanta aspekter av deras biologi och ekologi. Jättelokan föredrar näringsrika, oskuggade växtplatser utan regelbunden skötsel eller markanvändning och sprider sig ofta utmed linjära habitat i landskapet som vattendrag, diken, skogsbryn, järnvägar m.fl. Den bildar en kraftig pålrot och tillväxtpunkten vid stambasen drar sig gradvis ned under markytan vilket hjälper den att överleva kalla vintrar men också gör den motståndskraftig mot bekämpning genom klippning och slåtter. Den blommar i normala fall efter 3-5 år och dör efter fruktbildningen. Den bildar ett mycket stort antal fröer - runt 20 000 fröer per planta men i vissa fall uppemot 60 000 frön. Fröerna kan spridas långväga via strömmande vatten och mänsklig aktivitet men endast i begränsad utsträckning via vinden; i typfallet ramlar de flesta fröerna ned inom någon meter från moderplantan. Embryot är beroende av en köldperiod för att gro och huvuddelen av fröerna gror tidigt på våren efter deras första vinter. Dödligheten hos fröplantorna är hög då de konkurrerar med varandra och redan etablerade jättelokor om ljus och resurser. En liten andel av fröerna gror inte direkt utan kan överleva i marken under längre tid, i genomsnitt överlever 0,1% i 7 år under fältförhållanden.

De effektivaste bekämpningsmetoderna inbegriper kapning av roten ca 10 till 15 cm under markytan eller kemisk bekämpning med glyfosat, som med fördel utförs genom avstrykning för att minska risken att skada omgivande vegetation. Andra metoder som bete kan säkert vara effektiva om förutsättningarna är de rätta. För att lyckas med bekämpningen är det viktigt att åtgärdernas (oavsett vilka) genomförs konsekvent och inom ramen för en övergripande strategi. Det är bl.a. viktigt att samordna bekämpningen med kringliggande fastighetsägare så att man inte bara bekämpar delar av ett bestånd och att övervaka beståndet tillräckligt intensivt och tillräckligt länge efter utförd åtgärd för att förhindra en återetablering. En tänkbar integrerad strategi för bekämpning skulle utöver rotkapning eller kemisk bekämpning även kunna inbegripa en termisk bekämpning mycket tidigt på våren i samband med att fröplantorna gror. Metoden behöver studeras vidare men skulle potentiellt kunna slå mot både fröplantor och fröer och på så vis korta den sammanlagda tiden som ett bestånd med jätteloka behöver bekämpas.

Keywords

jätteloka; bredloka; tromsöloka; Heracleum mantegazzianum; Heracleum sosnowskyi; Heracleum persicum; invasiv art; invasiv främmande art; bekämpning; giant hogweed; Sosnowsky’s hogweed; Persian hogweed; invasive species; invasive alien species; control measures

Published in

Publisher: Institutionen för molekylära vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Cederlund, Harald

  • Department of Molecular Sciences, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

SLU Plant Protection Network

UKÄ Subject classification

Ecology
Botany
Environmental Sciences and Nature Conservation

Publication identifier

• DOI: https://doi.org/10.54612/a.4pdfev1s2b
• eISBN: 978-91-8046-603-5

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/140622