Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022Open access

Alternativa skötselstrategier i tätortsnära skog : en framtidsanalys för Sundsvalls kommun

Lind, Torgny; Butler, Andrew; Granström, Anders; Wiström, Björn; Holmström, Hampus

Abstract

Arealen tätortsnära skog är liten jämfört med den totala arealen skogsmark i Sverige men den är mycket viktig för många människor. Sundsvalls kommun äger idag nästan 5 000 ha skog varav en stor del är tätortsnära skog. I kommunens strategi slås det fast att alla kommuninvånare ska erbjudas natur och friluftsliv i toppklass. Sundsvalls kommun har också blivit årets friluftskommun i Sverige två gånger. Fokus för denna studie var att undersöka effekter av olika sätt att sköta den tätortsnära skogen med hjälp av det skogliga planeringsverktyget Heureka. Heureka skriver fram skogens utveckling på kort och lång sikt upp till 100 år baserat på skogens tillstånd och de skogsskötselåtgärder som görs. I studien simulerades skogens utveckling 100 år framåt med 5 definierade scenarier, vart och ett med olika mål och därmed utformning av skogsskötseln. Scenario Dagens skogsbruk skriver fram ett skogsbruk som i möjligaste mån efterliknar den skogsskötsel som bedrivs idag. Scenario Produktion har som övergripande mål att producera virke med hög ekonomisk avkastning. Scenario Vind syftar till att skapa en skog som är mindre känslig för stormskador; detta eftersom Sundsvallsområdet historiskt sett drabbats hårt av stormskador. Scenario Brand syftar till att skapa skogar där risken för uppkomst och spridning av brand i närområden till bebyggelse minskar. Scenario Social syftar till att ytterligare förbättra den tätortsnära skogen ur rekreationssynpunkt. Efter att ha samlat in relevanta data (skogliga data och kartdata) och bestämt förutsättningarna för respektive scenarios skogsskötsel simulerades utvecklingen av skogen med Heurekas applikation PlanVis. Heureka redovisar variabler som beskriver skogens tillstånd som ålder och trädslagsblandning, och utfall som avverkningsnivåer och nettointäkter för 5-årsperioder. Resultaten visar att nettointäkter och avverkningsmöjligheterna blir klart lägre för scenarierna Dagens och Social jämfört med övriga scenarier. Detta innebär att de avkastningskrav som idag ställs på kommunens skogsbruk inte är möjliga att uppfylla då övriga kostnader kopplat till skogsbruket som att ta bort riskträd, rensning av stigar, anpassade avverkningar, etc. är höga men nödvändiga för ett rekreationsanpassat skogsbruk. Ett annat skäl är att nästan 1/3 av kommunens skog redan idag avsatts för naturvårdsändamål och därmed inte genererar några intäkter men bidrar till att bibehålla och öka den biologiska mångfalden. Virkesförrådet och volymen död ved ökar för alla scenarier men främst för Dagens och Social som följd av längre omloppstider. Både andel och volym lövträd ökar i zoner nära tätorter och bebyggelse i scenarierna Dagens, Social och Brand. Detta som följd av att lövträd i stor utsträckning lämnas kvar vid röjning och gallring. Skogens lämplighet för rekreation uttrycks i en modell som ett index mellan 0 - 1. Rekreationsindexet för scenario Dagens och Social ökar över tiden, vilket indikerar att skogens värde för rekreation ökar. Detta gäller också till viss del Brand. Kolinbindningen i skog är högst för Dagens och Social beroende på att virkesförrådet ökar mest över tid och därmed mängden kol inbundet i träden. Andel gammal skog och mängd död ved är bra indikatorer för biologisk mångfald och båda dessa variabler ökar mest för scenario Dagens och Social. Sammanfattningsvis så kan en anpassad skötsel av den tätortsnära skogen skapa och bibehålla viktiga miljöer för människor och djur men även minska risker kopplade till storm och brand.

Published in

Rapport Skog
2022, number: 2022:1
Publisher: Fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Forest Science

More information

Felaktiga ISBN i publikationen.

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/141306