Kolförråd och kolsänka i skog och mark : inom Stockholms stad

Abstract

Naturmarker innehåller ofta stora mängder organiskt kol i växtbiomassan och i mark. Det sker även en löpande inlagring av kol i de flesta ekosystem idag, dvs. de fungerar som en kolsänka som avlägsnar växthusgaser från atmosfären. Ökad kunskap om kolförråd och kolsänkor bidrar till utvecklingen av nya klimatstrategier på olika nivåer i samhället. Framförallt när det gäller hur kolförråd och kolsänkor kan bevaras eller ökas. Denna studie syftar till att ge kunskap om bidraget från skog och mark till växthusgasbalansen inom Stockholms stads kommun. Resultatet utgör ett underlag som möjliggör större hänsynstagande till kolsänkan i skog och mark inom klimatarbetet i Stockholms stad och som ett kompletterande underlag för den översiktliga planeringen. Kolförråd och koldioxidupptag för olika typer av marker och markanvändning i Stockholms stad karterades utifrån senast tillgängliga datakällor för markanvändning, jordart och trädslagsfördelning samt statistik över förändringar i kolpooler (levande biomassa, dött organiskt material och markkol). Kolsänkan i skog och mark inom Stockholms stads kommun beräknades till ca -35 kton CO2ekv. per år, varav 27 % finns inom skyddsområden (naturreservat, kulturreservat och Kungliga nationalstadsparken). Huvuddelen av kolsänkan utgörs av trädens upptag av koldioxid. Fyrtio procent (7 603 ha) av markerna, till största del minerogena marker, fungerar som kolsänkor. För de marker som är kolsänkor är det sammanlagda koldioxidupptaget -37 kton CO2-ekv. per år. Arton procent (3 331 ha) av markerna fungerar som kolkällor. Dessa har ett sammanlagt årligt nettoutsläpp på 2 kton CO2-ekv. För kolkällorna avgår majoriteten av växthusgaserna från organogen mark (torvmark), där högst utsläpp per ytenhet sker på odlad mark. Resterande markklasser (42 % av arealen) anses vara i balans, dvs. de är varken kolsänkor eller kolkällor; detta är framförallt exploaterad mark. Det totala kolförrådet i Stockholms stads skog och mark beräknades till 1 729 kton kol, varav drygt en tredjedel är lokaliserad inom skyddsområden. Majoriteten av kolförrådet finns inlagrat på trädklädda marker.

Keywords

Koldioxidupptag; kolinlagring; markanvändning; skyddsområde

Published in

Rapport Skog
2022, number: 2022:2
Publisher: Fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Lindahl, Anna

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Lundblad, Mattias

  • Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science
Soil Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/141307