Tio år med jämställdhet på agendan : nationell uppföljning av skogligt utbildades villkor på arbetsmarknaden

Abstract

Svensk arbetsmarknad är internationellt sett relativt könssegregerad där olika sektorer och yrken är kvinno- respektive mansdominerade. Det påverkar förutsättningarna både för män och kvinnor inom respektive sektor, samt möjligheterna att bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete för att förebygga och motverka könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Detta är ett arbete som arbetsgivare är skyldiga att bedriva och för att kunna ta detta organisatoriska ansvar krävs det kunskap om och förståelse för jämställdhetsarbetets specifika förutsättningar. Inom skogssektorn har medvetenheten och insatserna kopplade till jämställdhet ökat genom bland annat sektorns nationella jämställdhetsstrategi som lanserades för drygt tio år sedan och skogssektorns metoo-upprop #slutavverkat som synliggjorde kvinnors utsatthet inom sektorn för ungefär fem år sedan. Skogssektorn har historiskt varit mansdominerad och fortsätter att vara det även om andelen kvinnor ökar något, framför allt på de skogliga utbildningarna. I samband med jämställdhetsstrategin ”Konkurrenskraft kräver jämställdhet” från 2011 genomfördes en enkätstudie kring högre skogligt utbildade mäns och kvinnors förutsättningar på, och upplevelser av, den skogliga arbetsmarknaden. Den visade bland annat på en tydlig könssegregering och att kvinnor i högre utsträckning hade valt att lämna den skogliga sektorn. Könssegregeringen tog sig flera uttryck: • Vertikalt: med en högre andel män på ledande positioner • Horisontellt: med variation i arbetsgivare där exempelvis kvinnor i högre utsträckning återfanns inom Skogsstyrelsen medan män i högre utsträckning återfanns inom skogsbolag och virkesförädling • Internt: där män och kvinnor återfanns i olika utsträckningar inom olika arbetsområden med män i högre utsträckning inom virkesproduktion och kvinnor i högre utsträckning inom naturvård och lagtillsyn. För att undersöka om, och i så fall hur, den ökade medvetenheten och jämställdhetsinsatserna har lett till någon förändring för mäns och kvinnors förutsättningar följer denna studie upp den tidigare enkätstudien från 2011. Urvalet för undersökningen utgjordes av samtliga kvinnor med en högre skoglig utbildning samt en spegelgrupp av män med motsvarande utbildning, ålder och examensår. Totalt omfattade urvalet 1618 individer som mottog inbjudan att delta i enkätstudien. Drygt hälften (53%) av dessa valde att besvara enkäten. Urvalet gjordes på basis av juridiskt kön men enkätsvaren analyserades utifrån självidentifierat kön. Två personer identifierade sig som icke-binära, men av forskningsetiska skäl har dessa exkluderats från analyserna. Utöver kön har analyser primärt gjorts utifrån utbildning och geografi, följt av arbetsgivare, arbetsområde och yrkesfunktion. Resultaten visar på att könssegregeringen på den skogliga arbetsmarknaden har minskat något inom vissa områden men att förändringarna generellt är begränsade. Den vertikala segregeringen har i stort sett försvunnit på lägre- och mellanchefsnivå, vilket delvis förklaras av att kvinnor nu jämfört med 2011 snabbare uppnår dessa positioner. Segregeringen kvarstår dock på företagsledningsnivå. Skillnaden mellan mäns och kvinnors upplevda inflytande på arbetsplatsen minskar jämfört med tidigare undersökning, vilket främst kan förklaras av en större andel män som nu upplever att de har ett lägre inflytande. Å andra sidan upplever just kvinnor på chefsposition sig som mest utsatta i arbetslivet med hänsyn till könsdiskriminering och kränkningar, vilket kan tyda på att de numerära förändringarna inte fullt ut har följts av förändrad organisationskultur. Vissa förändringar har skett med hänseende till horisontell segregering, främst utifrån att andelen kvinnor inom skogsägarföreningarna har minskat samtidigt som andelen kvinnor har ökat bland skogsbolagen. I övrigt kvarstår Skogsstyrelsen som den arbetsgivare där kvinnor i högre omfattning arbetar. Detta medför att de huvudsakliga skillnaderna med hänseende på arbetsområde mellan kvinnor och män kvarstår. De två mest kvinnodominerade arbetsområdena är Lagövervakning, tillsyn och Natur- och miljövård, medan Avverkning och Inköp, försäljning är de mest mansdominerade. Den horisontella segregeringen förklarar inte fullt ut skillnaden utan en viss intern segregering återfinns även inom de olika arbetsgivarkategorierna. Till viss del återspeglar detta skillnader i motiven till valet av en skoglig utbildning, vilket potentiellt formar, och förstärker, studieval under utbildningen. Trots en generellt positiv erfarenhet av utbildningen ångrar drygt var femte kvinna och knappt var femte man sitt utbildningsval idag. Var fjärde kvinna och var femte man har lämnat sektorn, men skillnaden har minskat något jämfört med tidigare undersökning. I likhet med tidigare studie har kvinnor i högre omfattning en mindre positiv upplevelse av studietiden, de ångrar sitt skogliga utbildningsval i större uträckning samt har arbetat en längre tid i sektorn i jämfört med män som också lämnar sektorn. Könssegregeringen av den skogliga arbetsmarknaden och arbetslivet påverkar och formar mäns och kvinnors upplevelse av, och förutsättningar för, sitt arbete på olika sätt. De skillnader som är observerbara utifrån region understryker även skogssektorns geografiskt skilda organisatoriska förutsättningar, exempelvis sett till storlek, resurser, geografisk utspriddhet, och typ av organisation/företag. Generellt verkar den könssegregering som tidigare konstaterats i sektorn ha minskat något, vilket kan tyda på att organisationers och företags jämställdhetsarbete haft viss effekt. Dock är detta främst inom vissa specifika områden som exempelvis andel kvinnor som har en chefsposition, medan andra områden är i stort oförändrade. Kvinnors högre grad av utsatthet i arbetslivet, både när det gäller könsdiskriminering och kränkningar, utgör ett till synes oförändrat problemområde jämfört med tidigare undersökning. Två av fem kvinnor upplever denna utsatthet i någon omfattning och detta förekommer generellt inom hela sektorn, i det dagliga arbetet och, vad gäller kränkningar, oftast med personer inom organisationen som förövare. Även om kvinnor generellt har en högre utsatthet med hänseende till förekomst, frekvenser, variation i typ, sammanhang och förövare, förekommer även en utsatthet av diskriminering och kränkningar bland knappt var tionde man. De personer som upplever en utsatthet i arbetslivet upplever även skogssektorn som mer ojämställd över lag. Generellt upplever kvinnor i högre utsträckning skogssektorn som mer ojämställd. När det gäller olika aspekter av jämställdhet, skattar dock män och kvinnor sammantaget att sektorn är mest jämställd i frågan om att kompetens värderas lika medan normer och kultur är den aspekt som bedöms som mest ojämställd.

Published in

Rapport Skog
2022, number: 2022:4
Publisher: Fakulteten för skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Andersson, Elias

  • Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Johansson, Maria

  • Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/141309