Drakare, Stina
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
Abstract
Resultaten från provtagningarna i Mälaren 2024 visar att sjön fortsätter att värmas upp. Ytvattentemperaturen i maj var 3,8 grader varmare än medelvärdet för 30 år (1964–1993) vilket innebär att sjön temperaturskiktas tidigare. En karta som visar bottnar djupare än 20 meter visar att vissa provplatser skulle behöva justeras något för att få med viktiga djuphålor så att förhållanden för kallvattensarter kan följas bättre, t.ex. med avseende på syrgas. Av de djupa provplatserna är det Blacken, Granfjärden, Stora Ullfjärden, Skarven och Fiskarfjärden som har för låga syrgashalter i hypolimnion på sensommaren med stor påverkan på bottenlevande ryggradslösa djur och fisk samt internbelasting av näringsämnen från sedimenten. De stora nederbördsmängderna som kom i augusti 2023 påverkade vattenkemin tydligt vad gäller vattenfärg (absorbans vid 420nm) med höga värden först i Galten (augusti 2023). Värdena blev lägre ju längre tid som gick och ju närmare Stockholm vattnet färdades; med Granfjärdens ökning tydlig i februari 2024 medan Södra Björkfjärdens dröjde till april 2024. Inte sedan 2001 har vattenfärgen varit så hög i sjön. Sjöns gradient av kalcium beskrivs av höga värden i några småvikar i väster och östra kanten av Mälaren, där också tätheterna av vandrarmusslor visats höga i andra studier. Analyserna av växtplankton visar att andelen cyanobakterier av kvävefixerande typ dominerar cyanobakterierna i västra delen av Mälaren, där fosforhalterna är högre samtidigt som kvävehalterna är lägre medan förhållandet är det motsatta i nordöstra Mälaren. Vid bottenfaunaprovplatserna saknas fortfarande vitmärlor men de hittades i låga tätheter i en uppföljande inventering vid andra lokaler i östra Mälaren.Fem studentarbeten presenteras. Dessa behandlar dricksvattenproducenternas utmaningar med hög vattenfärg på råvattnet, kunskapsläget för två cyanobakterietoxiner, nyttan med att ha skog utmed bäckar, att dammar i jordbrukslandskapet verkar klara framtidens flöden och hur andelen lerjord i jordbruksområden påverkar risken för näringsämnesförluster. Två forskningsresultat presenteras: ett från en avhandling om mikroplasters effekter på mikrober och små bottenlevande djur samt en syntes om vad som krävs för att man ska kunna använda renat avloppsvatten för bevattning utan risk för hälsa och miljö.
Published in
Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2025, number: 2025:05
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
SLU Authors
Wallman, Karin
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
Djodjic, Faruk
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
Segersten, Joel
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
- Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
Associated SLU-program
Lakes and watercourses
UKÄ Subject classification
Climate Science
Environmental Sciences
Ecology
More information
This report is also part of the series: Mälarens vattenvårdsförbund rapport 2025:02
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/141908