Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Den här årsrapporten presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2024 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel.Under 2024 producerade Forsmarks kärnkraftverk 21,8 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var det lägsta sedan år 2015. Produktionen står dock fortfarande för en sjättedel av Sveriges förbrukning och medför en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kraftverkets kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25 °C i 17 dagar under sommarperioden – samtliga i augusti. I utsläppsområdet för F3 uppmättes temperaturer över 30 °C bara en gång under 2024, och den högsta uppmätta temperaturen var 30,2 °C.Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes likt tidigare år främst av småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 19 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2024, vilket är de lägsta förlusterna det senaste decenniet och 30 miljoner färre individer än 2023. Det mindre antalet beror förmodligen på låga flödeshastigheter på grund av revision och reparation i kylvattenkannalen under stora delar av provtagningsperioden. Däremot var antalet yngel, särskilt av abborre, björkna, mört och löja, i större förekomst under hösten än under samma period 2023. Detta i kombination med resultat från yngelprovtagning indikerar en god rekrytering av dessa arter i Forsmarks skärgård under 2024. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i silstationsprovtagningarna och utgjorde cirka 70 procent av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationerna var färre 2024 än under 2023 och sett till hela tidsserien var antalet ålar som fastnade i silstationen väldigt låg. Förlusterna var störst under hösten och bestod främst av könsmogna blankålar på väg mot lekområdena, medan vårens förluster främst utgjordes av små gulålar. Det skulle kunna indikera på rekrytering till Forsmarksområdet. Totalt kunde 11 ålar tas omhand och återutsättas levande i havet drygt tre mil söder om Forsmark för att förhindra att ålarna åter fångas i silstationerna. Arbete med kameraövervakning och AI-baserad igenkänning av ål har påbörjats.Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk fortsatt är extremt höga. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, abborre och björkna. Fångsterna av mört under vårperioden var de i särklass största sedan fiskundersökningarna inleddes i Biotestsjön på 1980-talet. Fångsten av abborre var mindre än föregående år men fortfarande stora om man ser till hela tidsperioden. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Förutom stora mängder lekmogen mört och abborre förekom även förhållandevis höga tätheter av björkna under våren. För ålen är däremot utvecklingen den motsatta och förekomsten är låg i jämförelse med tidigare år. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2024, då både tillväxt och kondition låg på genomsnittliga nivåer. Även rekryteringsförhållandena var gynnsamma under 2024, med högre tätheter av årsyngel än 2023 både i Biotestsjön och i Forsmarks skärgård. Särskilt anmärkningsvärt var den relativt höga förekomsten av årsyngel av abborre, då arten har haft låga förekomster i hela området de senaste åren. Under hösten 2024 noterades ett fåtal äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön. Under 2024 fiskades endast tre av fem stationer under vår och vinter eftersom vattennivån var för låg vid två av stationerna. Från och med 2025 kommer dessa två stationer att plockas bort permanent då borttagningen av piren kommer att ha gjort stationerna för grunda för att kunna fiskas.I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var fortsatt förhållandevis höga sett till fångsterna de senaste åren. Abborre och mört var fortsatt de vanligast förekommande arterna. Under 2024 fångades åter färre strömmingar efter två år med rekordnoteringar.Under 2024 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades 21 arter/artgrupper i Forsmark och 19 i referensområdet Finbofjärden. Individtätheten var lik föregående år utom på Forsmarks djupa bottnar, där den hade fördubblats. Nästan hela ökningen förklarades av nyckelarten vitmärla.Alla hårdbottenstationer uppvisade ett större artantal än föregående år medan individtätheten var på liknande nivåer som under 2023 på samtliga stationer förutom i Biotestsjön. Där var förekomsten var betydligt högre än de senaste året. Tångmärlor utgjorde den vanligaste artgruppen i Biotestsjön och förekom på liknande höga nivåer som 2019 och 2021. Även bukig tusensnäcka var vanligare i Biotestsjön jämfört med 2023. Ingen av de främmande arter som regelbundet hittas i undersökningarna på hårdbotten verkar dominera för tillfället, vilket demonstreras av låga tätheter av bland annat trekantig brackvattensmussla och röd pungräka.Efter att antalet sjöfåglar succesivt ökat de senaste tre åren så minskade antalet observationer igen under 2024. Asphällafjärden och Biotestsjön var delområdena med de högsta antalet observationer. Däremot var antalet observerade individer per ytenhet i Biotestsjön mycket högre än i Asphällafjärden. Istäckning samt olika byggnationer och arbeten i de övervakade områdena tros ha påverkat både förekomsten av fågel och möjligheten att övervaka lika omfattande som tidigare år. Vigg var den vanligaste arten i undersökningsområdet följd av knipa och mellanskarv. Det fanns skillnader gällande vilka funktionella grupper som nyttjade de olika områdena.

Keywords

Kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; bottenfauna

Published in

Aqua notes
2025, number: 2025:12
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences
Ecology

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.7votr87gcp
  • eISBN: 978-91-8046-555-7

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/141925