Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Det agrohydrologiska året 2023/2024 präglades till stor del av nederbörd, då årsnederbörden var över eller mycket över det normala i alla typområden. Andra halvan av 2023 var ovanligt nederbördsrik, med nästan en hel årsnederbörd under dessa sex månader i alla typområden utom på Gotland, Blekinge samt Småland. I augusti drog ovädret Hans in över Sverige, vilket innebar extremt mycket regn i alla typområden utom i östra Småland, med nederbördsmängder på över 200 mm i typområde M36 i Skåne, N34 i Halland, O14 i Dalsland, O18 i Västergötland, E21 i Östergötland samt U8 i Västmanland. Även oktober till februari bjöd på stora nederbördsmängder i alla typområden. I november till januari var det ovanligt kallt, och flera typområden hade därför ett snötäcke mer eller mindre konstant från slutet av november till mitten av februari. Undantagen var typområdena i Skåne, Blekinge och östra Småland där snö endast låg kvar i några dagar eller som mest två veckor. Februari och mars var ovanligt varma, med temperaturer på två till tre grader över det normala. April var mycket blötare än normalt medan maj var mycket torrare och varmare än normalt, med temperaturer på mellan två och fyra grader över det normala. Även juni 2024 var ovanligt nederbördsrik i västra Skåne, Halland, östra Blekinge, Småland samt på Gotland. Vädret innebar i stora problem för lantbrukarna i flera typområden. De stora nederbördsmängderna under sensommaren resulterade i svårigheter med skördarna och den efterkommande höstsådden på flera håll. I flera fall var bärigheten på marken så dålig att flera höstbearbetningar inte blev gjorda, vilket innebar mer vårbearbetning än normalt 2024. Å andra sidan var regnet i augusti positivt för sockerbetorna i typområde M42, efter en i övrigt torr sommar. Stora arealer med sockerbetor förblev dock oskördade i området, som en följd av den kraftiga kylan i början av december.Som en följd av den kraftiga nederbörden under året var även årsavrinningen större eller mycket större än normalt i alla typområden förutom i områdena i Småland där avrinningen låg i nivå med medelvärdet i typområde F26, samt var hälften så stor som medelvärdet i typområde H29. Som en följd av de stora regnmängderna i augusti var även vattenflödet mycket stort under den här månaden i alla områden utom i de belägna i de sydöstra delarna av landet (K31 och K32 i Blekinge, H29 i östra Småland, I28 på Gotland samt E23 och E24 i Östergötland). I typområde F26 i Småland, O18 i Västergötland samt E21 i Östergötland var flödet därefter högt mer eller mindre hela tiden ända fram till våren, medan det dröjde till oktober/november innan flödet kom igång ordentligt i övriga typområden. Den stora nederbörden i april resulterade i höga flöden i alla typområden, och även den kraftiga nederbörden som kom i juni i västra Skåne, Halland, östra Blekinge och Småland syntes som flödestoppar i typområden belägna i dessa områden.Årsmedelhalterna av totalkväve var mindre eller i nivå med respektive långtidsmedelvärde i alla typområden förutom H29 och F26 i Småland samt E24 i Östergötland, där respektive årsmedelhalt var högre än medel. Som en följd av den stora avrinningen var dock den totala kvävetransporten större eller mycket större än respektive långtidsmedelvärde i alla områden utom K31 och K32 i Blekinge, samt H29 i Småland. Även för totalfosfor låg årsmedelhalterna under eller i nivå med respektive långtidsmedelvärde i de flesta typområdena. Undantagen var H29 i Småland, O14 i Dalsland samt E23 och E24 i Östergötland där halterna var något över respektive medelvärde. Även för fosfor resulterade den stora årsavrinningen i större årstransport än normalt i alla områden utom K32 i Blekinge, I28 på Gotland samt H29 och F26 i Småland, där årstransporten av totalfosfor låg i nivå med respektive långtidsmedelvärde.I typområde M42 i Skåne var fosforgödslingen större 2023 jämfört med föregående år, medan kvävegödslingen var större än föregående år i typområde M36 i Skåne. I typområde I28 på Gotland var både kväve- och fosforgödslingen större än föregående år. I I28 berodde ökningen på större tillförsel av stallgödsel, i M36 på mer mineralgödsel och i M42 på större tillförsel av både mineralgödsel och stallgödsel. Den mesta stallgödslingen skedde på våren i alla typområden. Andelen ekologiskt brukad mark var mindre än föregående år i typområde C6 i Uppland och F26 i Småland. I övriga områden med ekologisk odling låg andelen kvar på samma nivå som förra året.

Keywords

Växtnäringsutlakning; kväve; fosfor; avrinningsområden; typområden; jordbruk

Published in

Ekohydrologi
2025, number: 186
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences and Nature Conservation

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/142439