Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen, med stöd av Livsmedelsverket och Jordbruksverket, undersökt förekomsten av högfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i livsmedel och miljö under åren 2022-2024. Detta delprojekt analyserar vid vilka halter av PFAS i jord, foder och dricksvatten animaliska livsmedel riskerar att överstiga EU:s rikt- och gränsvärden. Dessutom undersöks risken för att gårdar nära förorenade platser producerar livsmedel med förhöjda PFAS-nivåer. Screeningdelen av projektet är inte en del av livsmedelslagstiftningens tillsyn. Syftet är att identifiera potentiellt förorenade gårdar, och deltagande producenter är anonyma i rapporten.Projektet har undersökt: i) vid vilka PFAS-halter i foder, jord och vatten som animaliska livsmedel riskerar att överstiga EU:s gränsvärden, ii) om gårdar nära PFAS-förorenade områden producerar livsmedel som överstiger gränsvärden, iii) konsumenternas intag av PFAS4 vid konsumtion av förorenade livsmedel, samt iv) hur intaget förhåller sig till EU:s tolerabla intag.Beräkningar av de maximala halterna i dricksvatten, jord och foder till livsmedelsproducerande djur visade att vissa animaliska livsmedel riskerar att överstiga EUs gräns- eller riktvärden vid de relativt låga halter i miljön, som uppmätts i förorenade områden i Sverige. På grund av osäkerheten i data som används vid beräkningarna ska resultaten tolkas som ungefärliga, men kan användas som bedömningsgrund om utökad provtagning.Provtagningen på lantbruk omfattade tankmjölk och dricksvatten från 22 mjölkgårdar i närheten av sex områden med känd PFAS-förorening, blodprover och muskelprover från åtta gårdar med nötköttsproduktion i närheten av förorenade platser och äggprover från 20 hobbyhönsbesättningar i närheten av förorenade platser, i industri- eller storstadsregioner. PFAS kunde påvisas i tankmjölk från gårdar i närhet av platser med lokal förorening av PFAS men i generellt låga nivåer. I köttproverna kunde endast PFOS detekteras. PFOS detekterades i 60% av proverna och prover från tre djur översteg EUs gränsvärde (0,3 ng/g). Halten PFAS4 i hobbyägg var högre än ägg från dagligvaruhandeln och en tredjedel av de förstnämnda överesteg Efsa:s gränsvärde för PFOS (1 ng/g). Konsumtion av förorenat nötkött, med PFOS-halter i nivå med de högsta uppmätta halterna i föreliggande screeningstudie var förenat med ökade risker att överskrida Efsa:s tolerabla intag (TVI) för PFAS4. Konsumtion av ägg från hobbyhönsbesättningar påverkade intaget av PFAS4 hos befolkningen redan vid den medianhalt som observerats i screeningstudien. Vid konsumtion av ägg från hobbyhönsbesättningar med en PFAS4-halt motsvarande den högsta halten som observerats i föreliggande rapport ses kraftiga ökningar av andelen som överskrider TVI.

Keywords

PFAS; nötkreatur; grisar; höns; får; mjölk; kött; lever; ägg; dricksvatten; primärproduktion

Published in

Publisher: Naturvårdsverket

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/143306