Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Matsvinn är ett ineffektivitetsproblem som behöver minskas avsevärt för att uppnå ett hållbart livsmedelssystem. Teknik och kunskap om hur svinnet kan minskas finns tillgängligt, men stora mängder mat slösas fortfarande bort varje år, så det behövs politik- och juridik som stöder eller tvingar igenom bredare implementering av bästa tillgängliga teknik. Den svenska miljöbalken är ett styrmedel som kan (och bör) användas för att påverka implementering av bästa tillgängliga teknik i syfta att minimera matavfall. Miljöbalkens krav innebär i praktiken att alla livsmedelsföretagare måste överväga varje möjlighet att minska mängden avfall som genereras i en anläggning, om detta inte är orimligt dyrt. Det finns dock ingen reglering som i klartext anger hur stor minskningen av matavfallet måste vara på varje enskild anläggning, eftersom balken bygger på att det görs en bedömning i varje enskilt fall. I praktiken har dessa regler inte tillämpats på livsmedelsanläggningar, men i denna studie utforskades de potentiella fördelarna med att tillämpa miljöbalken. Eftersom analysen utgick från frivilligt implementerade tekniker eller metoder för att minska matsvinnet i de aktuella verksamheterna så svarar den inte på frågan om var den rättsliga kravgränsen går. Med frivilligt implementerade (eller frivilligt använda) tekniker menas sådana som implementerats utan föregående myndighetsbeslut. Studien ger dock en viktig fingervisning om vilka tekniker som av branschen anses vara möjliga att tillämpa för att minska matsvinnsmängderna, och vilka tekniker som faktiskt används. Eftersom studien visar vilka av de studerade teknikerna som gav bästa resultat, kan man hävda att den visar vilken matsvinnsminskning som den bästa frivilligt implementerade tekniken inneburit. Miljöbalken är tillämplig på de flesta operatörers system för att hantera livsmedel och utvärderades här utifrån en potentiell implementering i kommunala storkök som fallstudie. Alla 290 svenska kommuner ombads att tillhandahålla rådata för studien och några gick med på det, vilket resulterade i ett material som täcker 458 offentliga kök som serverar mat till äldreboenden, skolor och förskolor. Data analyserades för att identifiera olika tillåtna nivåer av matavfall, och storkök med lägst matsvinn intervjuades om vad de gjorde för att hålla matsvinnet lågt. Resultaten visade att om bästa tillgängliga teknik som redan idag implementeras på frivillig väg skulle utnyttjas generellt, så skulle matavfallet totalt sett kunna minskas med upp till 76%. Storkök med lägst svinn uppgav att de gjorde följande åtgärder för att hålla svinnet lågt: 'återanvändning av bufférester', 'justering av recept baserat på tidigare konsumtion', 'råd till gäster att börja med små smakportioner', 'sätta mål för avfallsminskning' och 'servera mindre volymer på bufféer och fylla på oftare'. Vi menar att alla dessa åtgärder kan realistiskt genomföras i storkök. Miljöbalken är teknikneutral och målorienterad och bygger i grunden på egenkontroll och att regleringen uppfylls av egen kraft. De livsmedelsföretag som deltog i studien arbetade med att bringa ner matsvinnet helt på frivillig basis, och inte i något fall tvingades deltagarna genom myndighetsbeslut att införa resursbesparande åtgärder. Studien visar därför inte hur kostsamma åtgärder som miljötillsynsmyndigheterna skulle kunna kräva av livsmedelsföretagarna eftersom det förutsätter en juridisk prövning där myndighetens beslut i enskilda fall överklagas, för att så småningom bilda vägledande rättspraxis. I de specifika fallen i denna studie skulle dock åtgärder som kunde ha tvingats fram med stöd av miljöbalken ha lett till åtminstone 76% minskning av matavfall. Det är inte osannolikt att man med stöd av miljöbalken kunde ha framtvingat ytterligare minskning, men det var inget som undersöktes i studien. Detta skulle vara ett stort steg mot ett hållbart livsmedelssystem.

Keywords

livsmedelsavfall; Miljöbalken; offentliga restauranger, bästa tillgängliga teknik; food waste; environmental code; hospitality sector; public catering; control measure; best possible technology; best available technology

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2025, number: 131
Publisher: Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Environmental Management

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.7vdpk9rosk

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/143544