Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Nu är vi inne i vårt femte år där vi följer älgarnas rörelse, habitatval och reproduktion i Ljusdal studieområdet kring Kårböle. Studieområdet är speciellt i två avseenden som berör älgar direkt och därmed skiljer sig åt från andra studieområden: brandfältet kring Kårböle och en hög täthet av brunbjörn, samt förekomst av varg. Som i andra studieområden ser vi att älgstammen i Ljusdal omfattar stationära och vandringsälgar där enskilda älgar har olika strategier: en del har helt skilda sommar- och vinterområden, andra har områden som överlappar delvis, och ett fåtal verkar ha i stort sett helt överlappande områden. Av de 30 älgar vi kunde följa under perioden mars 2024-2025, var 33 % stationära (d.v.s. älgar som har förflyttat sig bara en kort sträcka mellan sitt vinter- och sommarområde eller inte alls). Tjugo älgar (16 kor, 4 tjurar) var vandringsälgar som varierar i avstånd de förflyttar sig mellan säsongerna. Merparten höll sig inom 10-30 km radie till sitt vinterområde. Men vi kunde också följa några riktiga långvandrare! Vandringsälgarna omfattar både älgkor och  -tjurar medan alla stationära älgar det här året var kor. Under 2024-2025 kunde vi bara följa fyra älgtjurar – vilket är ett mycket litet stickprov där medelvärden av olika beräkningar är känsliga för variationer mellan enskilda tjurar. I genomsnitt var älgtjurarnas hemområden större än älgkornas och sommarområden är i medel 2-4 ggr större än vinterområden. Av de 30 älgar som vi kunde följa, lokaliserade vi 22 älgar (20 kor, 2 tjurar) inom brandområdet medan åtta älgar aldrig satt en klöv i området. I medel tillbringande älgarna 102 dagar i brandfältet varav stationära älgkor uppehöll sig nästan dubbelt så länge i brandfältet än vandringskor. De flesta älgar nyttjade området framför allt under vegetationsperioden (maj – oktober). Tre av de 26 kor som kalvade, födde sina kalvar i brandområdet (eller deras omedelbara närhet). Totalt föddes 43 kalvar i studieområdet (medelkalvningsdag 19:e maj) varav 50 % föddes som dubbelkalv och 42% som enkelkalv. Vi kunde också dokumentera två trillingskalvningar – vilket var extra spännande och har gett nya inslag i hur vi utför kalvöverlevnadskontrollen. Under kalvningssäsongen följer vi rörelsemönster av de GPS-märkta älgkorna extra noga och gör fältkontroll för att dokumentera inte bara antal kalvar som föds men också för att dokumentera predation av kalvar. Under sommaren 2024 låg kalvöverlevnaden från födelse fram till jaktstarten på mellan 56-63% (24/43 respektive 27/43), varav vi kunde inte observera fyra kalvar till två kor under höstkollen. Sammanlagt var årskalvarnas sommaröverlevnad högre under sommaren 2024 jämfört med tidigare år i studieområdet. Som under tidigare år utgör ung- och tallskog de viktigaste och mest nyttjade livsmiljöerna. Återväxten av blåbär, lingon och ljungriset varierade inom brandfältet och spillningsinventering visar på olika fördelning av älg, kronhjort och skogshöns inom brandfältet.

En viktig orsak till att försökspopulationen i Ljusdal fungerar så bra är det nära samarbetet med alla intresserade, såväl vårt nära samarbete med både Skandinaviska Björnprojektet och vargprojektet Skandulv. Allmänhetens intresse är mycket stort, många olika användare är inne på hemsidan https://wram.slu.se.

Författarna ansvarar ensamma för innehållet i rapporten.

Keywords

Hemområde; kalvar; överlevnad; habitatval

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2025, number: 2025.4
Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Ecology

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/143844