Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Den samiska renskötseln bedrivs över nästan hela fjällområdet i Sverige, där renarna och renskötseln främst använder området från innan kalvning i april månad fram till senhösten när snön kommer. Fjällen lockar varje år många besökare, som på olika sätt kan påverka renarna och renskötseln. För att kunna anpassa och styra friluftslivet så att det inte orsakar problem för renarna och renskötseln behövs kunskap om, när och hur olika typer av mänsklig aktivitet påverkar renarnas rörelsemönster och val av betesområden.

Denna rapport är en litteratursammanställning av totalt 32 vetenskapliga artiklar och forskningsrapporter om hur olika former av mänsklig aktivitet påverkar tamrenar och vildrenar under olika tider på året. I rapporten diskuteras resultaten och hur de kan tolkas och användas. Rapporten identifierar även en del viktiga kunskapsluckor. I en bilaga presenteras scenarier för hur förlorad betestid eller beteskvalitet under sommaren kan påverka renarnas tillväxt och renskötselns produktivitet.

Studierna har delats in i fyra kategorier efter typ av störning: 1) människor som färdas till fots, på skidor, snökite eller skoter, 2) vandringsleder eller skidspår, 3) flygtrafik samt 4) stugor och turistanläggningar. De två vanligaste metoderna för att dokumentera renarnas beteende var dels direkta observationer, där en observatör tittade på renarna på avstånd med kikare och noterade beteende, och dels analyser av renarnas rörelsemönster och val av betesområde utifrån positionsdata på renar, insamlat med GPS-sändare. Metoderna ger olika typer av information och på olika skalor. Direktobservationer kan ge detaljerad information om renarnas beteende men är mer begränsad tidsmässigt och rumsligt. GPS-studier kan göras över stora områden och lång tid och informationen kan relateras till flera olika faktorer, vilket gör resultaten mer generella och mindre situationsberoende.

Studierna visade att mänsklig närvaro och infrastruktur – och därmed turism och friluftsliv – i de flesta fall påverkade renarna. Effekterna inkluderade ökad vaksamhet, flyktbeteende, förändrade rörelsemönster och betesbeteende, samt undvikande av viktiga betesområden. De observerade effekterna var beroende av typ av störning, djurets ålder och kön, säsong och väderlek, intensitet av mänsklig aktivitet, avstånd till människor samt landskapets utformning. I denna rapport diskuteras också att friluftslivets påverkan på renar inte går att bedöma utifrån en enskild störning, utan måste ses i ett större sammanhang där den samlade påverkan från all pågående markanvändning och mänsklig aktivitet, tas i beaktande.

Baserat på resultaten från de olika studierna och våra scenarier diskuterar vi främst hur störningar påverkar renarna under sommaren och vilka effekter detta kan ha på sikt. Under sommaren behöver renarna beta ostört för att bygga upp sina energireserver inför den kommande vintern. Störningar under barmarksperioden leder till förlorad betestid och begränsningar i möjligheten att nyttja betesmarker där betet är av hög kvalitet. Det kan leda till lägre vikt hos renarna på hösten, och därmed lägre slaktintäkter. Låga vikter på hösten ökar risken för renarna i vinterhjorden, särskilt kalvarna, att dö av svält om vintern blir besvärlig. God kondition på hösten är också avgörande för att vajorna ska kunna föda en livskraftig kalv till våren och sedan producera tillräckligt med mjölk för att kalven ska överleva sin första tid i livet. På längre sikt, i kombination med att tillgången till funktionella betesmarker minskar, kan det påverka renhjordens överlevnad och reproduktionsförmåga negativt.

I jämförelse med andra arter och ekosystem har det genomförts relativt många störningsstudier på renar. Det saknas dock specifik kunskap om hur exempelvis orientering och terrängcykling påverkar. Vidare kan nya sätt att samla in och analysera data ge möjligheter att öka förståelsen för hur renar påverkas av störningar. Tekniker som aktivitetsmätare i kombination med GPS och dokumentation med drönare kan användas för att följa både renars och människors rörelsemönster. Långsiktiga effekter av förändrad markanvändning skulle kunna följas upp genom exempelvis förändringar i slaktvikter och produktion. Metoder för att bedöma betesmarkernas funktionalitet både på en större landskapskala och en mindre, lokal skala skulle också behöva utvecklas. Dessa skulle kunna användas som stöd för att i samarbete med berörda samebyar hitta unika, lokala lösningar som kan minska negativ påverkan på renar och renskötseln.

De effekter av störning som presenteras i rapporten kan fungera som stöd vid planering och uppföljning av friluftslivets påverkan. För att minska konflikter och negativa konsekvenser i områden där renskötseln verkar behöver friluftslivet planeras med hänsyn till renens behov och i samråd med samebyarna. Exempelvis genom att anpassa leder, minska störningar under känsliga perioder och skydda viktiga betesområden. Klimatförändringar påverkar också landskapets förutsägbarhet och kan tillsammans med andra störningar förändra betesområdenas funktionalitet över tid. Områden som anses funktionella vid en tidpunkt är inte nödvändigtvis funktionella om några år. Därför är det viktigt att effekterna följs upp över tid. Det innebär också att det krävs tillräckligt stora och sammanhängande betesområden som ger renskötseln den flexibilitet som krävs för att anpassa sig till förändringar och variation i landskapet.

Published in

Rapport / Naturvårdsverket
2025, number: 7197
Publisher: Naturvårdsverket

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Behavioral Sciences Biology
Environmental Sciences and Nature Conservation
Ecology

Publication identifier

  • ISBN: 978-91-620-7197-4

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/143994