Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Denna rapport sammanställer resultaten från en 15-årig inventering (2006–2020) av dagflygande fjärilar och humlor inom ramen för kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker. Inventeringen har genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Jordbruksverket. Datainsamlingen har skett inom cirka 700 ängs- och betesmarksobjekt som valts ut från Jordbruksverkets databas TUVA. För varje objekt har förekomst av fjärilar och humlor registrerats längs standardiserade transekter, tillsammans med beskrivande miljövariabler såsom typ av hävd, betesdjurslag, blomrikedom och vegetationshöjd. Resultaten presenteras som glidande femårsmedelvärden och förändringar har analyserats genom jämförelser mellan tre tidsperioder: 2006–2010, 2011–2015 och 2016–2020. Syftet är att undersöka långsiktiga trender i artrikedom och abundans i ängs- och betesmarker samt att analysera hur pollinatörers förekomst samvarierar med miljöfaktorer i dessa gräsmarker.

Analyserna visar att både artrikedom och abundans (individantal) hos fjärilar och humlor generellt varit stabil eller ökat under perioden. Den positiva trenden drivs i huvudsak av vanliga, generalistarter, medan hotade och specialiserade arter varken ökar eller minskar. Särskilt blomrika, hävdade marker framstår som avgörande för bevarandet av mångfalden av fjärilar och humlor i ängs- och betesmarker.

Fjärilar visar en positiv utveckling i såväl artantal som Shannon-diversitet i alla regioner. Totalt observerades 98 arter, och 11 arter visar signifikant ökad abundans, medan endast tre arter minskar. Det totala individantalet per hektar är stabilt, med vissa regionala variationer. Tidigt flygande arter samt arter beroende av träd- och buskvegetation visar svaga ökningar. Bland enskilda arter har bland annat ängspärlemorfjäril och påfågelöga ökat i abundans, medan puktörneblåvinge har minskat.

Gräsmarksfjärilar visar ingen statistiskt säkerställd förändring i abundans över tid i de ängsoch betesmarker som ingår i TUVA-databasen. Resultatet överensstämmer delvis med observationer från Svensk Dagfjärilsövervakning, där en viss minskning noterats under samma period (Petterson och Arnberg 2025). Metodikskillnaden mellan Svensk Dagfjärilsövervakningens subjektivt valda inventeringslokaler i alla landskapstyper och Fjärilsoch humleinventeringens stickprovsinventering av ängs- och betesmarksobjekt i TUVA gör att skillnader i resultat är förväntade.

Humlor uppvisar liknande mönster, med totalt 33 observerade arter. Både artantal och Shannon-diversitet har ökat, särskilt bland korttungade arter och snylthumlor. De långtungade humlorna har ökat nationellt men det finns regionala skillnader där antalet arter har ökat i Götaland medan Shannon-index visar på en minskad artrikedom i norra Sverige. Ingen humleart visar signifikant minskning i abundans medan 11 arter, såsom åkerhumla och mörk jordhumla, ökar i abundans.

Flera miljövariabler visar starka samband med förekomsten av både fjärilar och humlor. Framför allt är blomrikedom, mätt som andel nektarbärande blommor, positivt korrelerad med såväl artantal som abundans. Blomrikedomen varierar över tid och mellan regioner, och i norra Sverige har en signifikant ökning observerats under inventeringsperioden. Vegetationshöjd uppvisar ett positivt, men svagt, samband med förekomsten av pollinatörer. Höjden har förblivit relativt konstant under perioden och varierar endast måttligt mellan regionerna. Norra Sverige har dock en lägre andel areal med kort vegetation, vilket överensstämmer med den lägre andelen betade marker i regionen.

Även latitud och markfuktighet har visat sig ha ett samband med populationsstorlek och artantal. Exempelvis minskar både fjärilars artantal och abundans med ökande latitud, medan humlornas abundans följer ett U-format mönster, med lägre förekomst i mellersta Sverige och högre i de södra och norra delarna. Antalet humlearter ökar däremot med latitud, vilket antyder att sammansättningen av humlearter förändras i ett geografiskt mönster.

Jämförelser mellan de två modelltyperna, GLM och GAMM, visar att GAMM generellt ger en mer detaljerad bild av sambanden mellan miljövariabler och populationsstorlek. GAMMmodellen förklarade en större andel av variationen i både fjärils- och humledata och fångade även icke-linjära samband samt variationer mellan år.

Hävdtrycket, särskilt genom bete, har minskat i ängs- och betesmarkerna i TUVA-databasen under den studerade perioden. Betesmarker utgör cirka 90 % av den totala arealen i TUVAdatabasen, men andelen marker som betas aktivt har minskat från 85 % under perioden 2006– 2010 till 75 % under 2016–2020. Minskningen är särskilt tydlig i Götalands mellanbygder och Mellersta Sverige. I södra Sverige betas ungefär hälften av betesmarksarealen i TUVAdatabasen av nötdjur, medan motsvarande andel i norra Sverige endast uppgår till omkring en fjärdedel. I övrigt är djurslagen relativt jämnt fördelade över landet. Norra Sverige utmärker sig dock genom ett generellt lägre hävdtryck och avvikande nyttjandemönster, bland annat en lägre andel aktivt betade marker (cirka 50 %) och en mindre andel marker som betas av nötdjur. Slåttermarker är betydligt ovanligare än betesmarker i hela landet, men förekommer något oftare i de norra delarna. Fördelningen av areal mellan olika vegetationshöjder är jämn på nationell nivå, men regionala skillnader förekommer.

Sammanfattningsvis visar resultaten att fortsatt aktiv hävd är avgörande för att bevara blomrika ängs- och betesmarker och därmed upprätthålla pollinatörers mångfald. Fjärils- och humleinventeringen ger värdefull information om trender för arter och artgrupper i de ängsoch betesmarker som ingår i den omfattande TUVA-databasen. Stickprovet är representativt för dessa marker, som utgör några av Sveriges mest värdefulla gräsmarker med kontinuerlig hävd, och resultaten ger därmed ett viktigt underlag för framtida uppföljning och bevarandearbete.

Keywords

fjärilar; humlor; koordinerat urval; miljöövervakning; naturbetesmarker; transektinventering; TUVA

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2025, number: 571
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Ecology
Environmental Sciences and Nature Conservation

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/144185