Weibull, Ann-Christin
- SLU Swedish Species Information Centre, Swedish University of Agricultural Sciences
Denna rapport återger en nulägesbild av det samlade kunskapsläget kring hur klimatförändringens effekter påverkar den svenska naturmiljön. Rapporten ger även förslag till indikatorer för att genom miljöövervakning kunna följa utvecklingen över tid. Redan idag har vår planet blivit drygt 1 grad varmare jämfört med förindustriell tid, och mätserier för klimatförändringens påverkan i Sverige pekar på tydliga förändringar i såväl temperatur som nederbördsmönster. Rapporten visar att flera av klimatförändringens effekter; förändrade nederbördmönster, högre temperatur, minskat snötäcke, längre växtsäsong, grundvattennivåer, stigande havsnivåer och fler extremväder, kommer få betydelse för samtliga av Sveriges naturtyper och dess arter. För skandinaviska förhållanden är det troligt att klimatförändringen kommer att ge en förskjutning norrut av de olika växtzonerna och artförekomsterna, i takt med att klimatet blir varmare. En sådan förskjutning medför nya och förändrade utbredningsområden, konkurrensförhållanden och interaktioner mellan arter, där somliga arter väntas gynnas, medan andra trängs undan. I den svenska fjällkedjan sker temperaturökningen närmast dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, vilket sätter stor press på nordliga och arktiska arter som är knutna till denna naturtyp. Här finns många specialiserade arter med begränsad möjlighet till nordlig förflyttning, vars livsutrymmen minskar. Flertalet klimatbetingade effekter så som minskande och förändrade snöförhållanden, ökat antal nollgenomgångar, ökad igenväxningstakt av kalfjällsmiljöer, förändrade biotiska interaktioner, utbredning av sydliga och invasiva främmande arter samt högre temperaturer påverkar fjällmiljöns arter. Några exempel som pekas ut i rapporten är dovresnögräs, järv, ren, fjällhumla och smågnagare. Ett varmare och mer nederbördsrikt klimat riskerar att leda till en rad olika effekter med betydelse för sjöar och vattendrag. Högre vattentemperaturer, förändrade flöden, minskat istäcke, syrebrist, brunifiering, uttorkning och förändrad markanvändning påverkar såväl enskilda arter som hela näringsväven. Särskilt kallvattensarter såsom röding, sik och stormussla riskerar att påverkas negativt. En del sötvattensknutna arter, exempelvis trollsländor, väntas emellertid gynnas av ett varmare klimat. Ett förändrat klimat medför också förändringar i vattentemperaturer, salthalt, brunifiering, pH-värden, syresättning, isläggningsmönster, vind- och vågmönster samt strömmar, vilket väntas få betydande konsekvenser för havens ekosystem. Analyser visar att påverkan från klimatförändringar är i storleksordning lika stor som all kumulativ miljöpåverkan som finns från andra belastningar i nuläget. Några arter som påverkas enligt rapporten är exempelvis blåstång, ålgräs och vikare. Även arter som lever i marina kustmiljöer påverkas, där exempelvis sandödla och fältpiplärka hotas av minskade livsutrymmen vid havsnivåhöjning eller utbredning av nya invasiva främmande arter så som kotula. Våtmarker utgör viktiga ekosystem för såväl biologisk mångfald som klimatet och är särskilt känsliga för höga temperaturer och torka. Olika våtmarkstyper påverkas olika av klimatförändringen men ett generellt mönster av ökad trädväxt på myrmarkerna är synlig i Sverige. Särskilt känsliga är de så kallade palsmyrarna som kollapsar till följd av tinande permafrost. Den svenska skogen väntas gynnas av ett varmare klimat med längre växtsäsong. Exempelvis har trädgränsen för fjällbjörk, gran och tall på många platser flyttats uppemot 200 meter under det senaste århundradet, vilket är i linje med den uppmätta temperaturändringen. Samtidigt ökar klimatrelaterade störningar i skogen såsom frostskador, torka, skogsbränder, stormskador, trädsjukdomar och insektsangrepp. Detta påverkar förutsättningar för såväl artsammansättning som utbredning. De arter som lever i skogen påverkas bland annat av förändrat och minskat snötäcke, trädgränsens förskjutning och förändringar i träslagssammansättning. Odlingslandskapet och de arter som är knutna till dessa livsmiljöer påverkas bland annat av temperaturökningar och förändrade nederbördsmönster som medför längre växtsäsong och torrare förhållanden i delar av södra Sverige. Värmegynnade arter väntas gynnas på bekostnad av nordliga arter, och förändringar i blomningssäsong kan påverka tillgången till nektar och pollen för många insekter. Många av de fågelarter som övervintrar på sydligare breddgrader anländer också allt tidigare på våren. Markanvändningen spelar en mycket stor roll för den biologiska mångfalden och därtill ekosystemens välmående och motståndskraft. Markanvändningen i sig väntas påverkas av klimatförändringar, där exempelvis förändrade brukningsmetoder som svar på förändringar, på kortare sikt, vilket kan få större betydelse för den biologiska mångfalden än klimatförändringens effekter. Ett förändrat klimat kan alltså förväntas leda till betydande förändringar för Sveriges biologiska mångfald, för såväl för enskilda arter som naturtyper, som de ingående ekologiska funktionerna i ekosystemen. Att ta fram indikatorer för att kunna identifiera och följa klimatförändringens påverkan på arter och naturmiljöer blir därmed en central del i arbetet med att kunna prioritera och peka ut lämpliga naturvårdsinsatser. I denna rapport presenteras ett första utkast med förslag på indikatorer för såväl terrestra som akvatiska ekosystem för att kunna följa förändringarna i naturmiljön. Indikatorerna bygger främst på data från befintliga mätserier samt medborgarforskning. För terrestra miljöer pekar rapporten ut förslag på lämpliga indikatorer inom fenologi, arters utbredning, temperaturindex för växter, areal öppen myr, förekomst av invasiva främmande arter samt areal glaciär och andra livsmiljöer. För akvatiska miljöer lämnas ett 30-tal förslag på såväl direkta indikatorer med data från provfiske, nationell och regional miljöövervakning som indirekta indikatorer så som förändringar i pH-vädren, salinitet, vattenfärg eller vattenkemiförändringar. Det större antalet akvatiska indikatorer ska ses som en verktygslåda från vilken lämpliga indikatorer kan väljas ut.
Rapport / Naturvårdsverket
2025, number: 7179
Publisher: Naturvårdsverket
Ecology
https://res.slu.se/id/publ/144513