Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Parklekar är en särskild form av lekmiljöer, öppna och bemannade. De har länge spelat en viktig roll i barns och familjers vardagsliv i Stockholm och skapar idag möjligheter till lek och möten i varierade och ofta gröna och kreativa miljöer, med närvaro av personal. Internationellt finns jämförbara verksamheter i bland annat Finland och Storbritannien.

Stockholms parklekar har unika kvaliteter, utvecklade under en lång tidsperiod. Antalet parklekar i Stockholm har dock minskat under senare decennier och deras organisation och funktion har förändrats och utmanas idag.

Syftet med denna studie är att undersöka olika vägval för hur Stockholms parklekar kan organiseras, förvaltas och utvecklas. Fokus för studien är de tre aspekterna organisation, plats och verksamhet. Rapporten bygger på en kombination en litteraturstudie av internationell litteratur och en fallstudie av parklekar i Stockholm med bland annat intervjuer och platsbesök.

Litteraturstudien ger inblick i erfarenheter från flera delar av världen, även om en stor del av litteraturen kommer från Storbritannien. Den ger en bild av vikten av en stabil organisation som garanterar kontinuitet, professionell bemanning och kunskapsutveckling inom verksamheten, samtidigt som enskilda eldsjälar bland personalen vid bemannade lekmiljöer kan spela stor roll. Lekmiljöernas platsspecifika kvaliteter ses ofta som något som kan utvecklas tillsammans med barn, som en del av verksamheten, med en balanserad syn på risk.

Resultaten från fallstudien visar att parklekarna i Stockholm har en stark lokal förankring med stor variation i organisation, plats och verksamhet. I vissa stadsdelar är parklekarna integrerade med förskolor eller fritidsgårdar, något som påverkas av deras organisatoriska tillhörighet. Många erbjuder olika typer av lekmiljöer kombinerat med inriktningar som djurhållning, odling, bygglek eller skapande verksamheter. Variation finns också i personalens arbete och bakgrunder, vilket tycks vara en styrka. Det finns olika idéer om hur verksamheten kan utvecklas hos både organisation och personal.

Resultaten visar också att såväl organisationer, platser och verksamheter har förändrats över tid. Byggleksverksamhet har nästan helt försvunnit, medan andra former av platsutveckling finns kvar till viss del. Prefabricerade lekredskap finns i stor omfattning i dag, samtidigt som vissa parklekar har behållit karaktären av kreativa miljöer. Inom parkleksverksamheten upplevs ofta resursbrist, begränsningar i samarbetet med parkingenjörer och oro för att kompetens går förlorad när erfarna medarbetare går i pension.

Parklekarna bidrar med betydande sociala, hälsomässiga och pedagogiska värden, särskilt i en tid när barns fria utelek minskar. De fungerar som mötesplatser för olika generationer och kan stärka den lokala sociala sammanhållningen. Samtidigt finns en fragmentering i organisationen, där skillnader mellan stadsdelsförvaltningar skapar ojämlikhet i utbud och kvalitet.

Rapporten drar slutsatsen att parklekarna är en unik resurs för Stockholm, med potential att spela en ännu större roll i stadens sociala och fysiska utveckling. För att detta ska bli möjligt krävs kontinuitet i verksamheten, tydligare organisatoriskt stöd och satsningar på både fysisk miljö och personal. Parklekarna kan på så sätt utvecklas till centrala nav för barns lek, kreativitet, lärande och gemenskap.

Keywords

bygglekplats; lekplats; parklek; platsutveckling; Stockholm; Storbritannien

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2025, number: 2025:8
Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Landscape Architecture

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.5hd22ont5p
  • ISBN: 978-91-8046-951-7
  • eISBN: 978-91-8046-952-4

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/144941