Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Digitaliseringen och framväxten av sociala medier har under det senaste decenniet förändrat hur lantbrukare sprider kunskap eller åsikter, hur deras beslut formas och i förlängningen även hur man väljer att leda sina företag.

Ett tidigare beroende av lokala mötesplatser och formella rådgivningstjänster har kompletterats eller ersatts av digitala forum som Facebookgrupper, WhatsApp-chattar, X (tidigare Twitter) och YouTube. Dessa plattformar är sociala arenor där normer, yrkesidentitet och företagsstrategier formas och diskuteras. Denna rapport kartlägger relationen mellan sociala medier, lantbrukare och företagsledning genom en kombination av systematisk litteraturgenomgång och analys av svenska Facebookgrupper, i en så kallad nätnografisk analys.

Internationell forskning visar att sociala medier kan underlätta kunskapsutbyte, främja teknikadoption och stärka beslutsstöd, samtidigt som de skapar nya utmaningar som informationsfilter, desinformation och beroenden av specifika plattformar. Den svenska nätnografiska analysen visar att digitala grupper fungerar som arenor för både stöd, erfarenhetsutbyte och identitetsskapande, men även som konfliktytor där praktisk kunskap ställs mot expertkunskap och miljöfrågor diskuteras-

Rapporten belyser hur sociala medier förändrar samtalet inom lantbruket och att parallella kunskapssystem kan utvecklas. Förmågan att navigera digitala nätverk, kritiskt granska information, delta i givande diskussioner och bygga trovärdighet online blir mer relevanta kompetenser för framtidens lantbrukare. Sociala medier har blivit en ny form av infrastruktur, central för kunskapsspridning, social gemenskap och har påverkan på opinion.

För att belysa hur dessa digitala sammanhang påverkar både kunskapsspridning och professionella normer kan tre övergripande aspekter lyftas fram:

1. Lantbrukare har hög tillit till sina egna nätverk och är ofta skeptiska till externa experter, vilket gör att kommunikation behöver förmedlas genom sammanhang där förtroende redan finns.

2. Sociala medier fungerar som digitala mötesplatser där yrkesidentitet, normer och uppfattningar om vad som är ett ”gott” eller ”rätt” lantbruk formas och påverkar hur lantbrukare ser på sitt yrke.

3. Filterbubblor och polarisering kan hämma kunskapsutbyte och innovation, vilket gör det viktigt att stödja källkritik och reflexivitet utan att undergräva den tillit som finns inom de egna nätverken.

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2026, number: 2026:1
Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Agricultural Economics and Management and Rural development
Information Systems, Social aspects

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.15naa7i8ne
  • eISBN: 978-91-8046-955-5

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146111