Abstract
Biologisk mångfald är variationsrikedomen av ekosystem och arter och omfattar även den genetiska mångfalden inom arter. Det är dock vanligt att antalet arter rakt av får representera den biologiska mångfalden. Detta blir missvisande - antalet arter i en skog kan vara lika många som i en sjö trots att det är helt skilda arter som förekommer i skogen jämfört med i sjön. Vilka arter som förekommer var beror på arternas livmiljökrav men också på konkurrens och dynamik mellan olika arter. Arter kan även uppvisa viss dynamik i sin förekomst och försvinna från ett område eller dyka upp på ett nytt både inom landet men kan även migrera över landsgränser. Vidare säger en arts förekomst inte något om huruvida arten är livskraftig eller inte. Spridning av arter kan ske spontant eller med hjälp av människan, medvetet eller omedvetet. I denna rapport presenteras en helt ny sammanställning av förändringar i artantal över tid för ett urval artgrupper: ryggradsdjur – fåglar, däggdjur, fiskar och grod- och kräldjur - som förekommit i Sverige under perioden 1800-2020. Att just ryggradsdjuren valts som exempel är för att kunskapen om dessa generellt sett är god samt att flertalet arter beskrevs redan före år 1900. Med nya genetiska analysmetoder har kunskapen om taxonomin förändrats under de senaste 30 åren på så sätt att en del underarter numera har blivit klassade som egna arter och i vissa fall har det som tidigare betraktades som en art splittras upp flera arter. När det gäller inhemska svenska ryggradsdjur har de molekylärgenetiska metoderna dock inte lett till några mera omfattande taxonomiska förändringar. Sammanlagt för ryggradsdjuren i Sverige under perioden 1800−2020 så har antalet ökat (Tabell 1). Det är fåglarna som står för de största förändringarna i artantal, och det gäller såväl antalet utdöda som antalet nytillkomna arter. Det är också den grupp där naturlig spridning dominerar, och där endast två främmande fågelarter hittills har lyckats etablera sig i Sverige. Det finns flera möjliga förklaringar till de stora förändringarna bland fåglarna där klimatförändringen som särskilt sedan slutet av 1900-talet har spelat en betydande roll för hur olika arter har expanderat sin utbredning i såväl Europa som i Sverige. Därtill påverkar storskaliga landskapsförändringar storleken på arternas populationer, något som inte reflekteras i artantalet. Bilden kompliceras av att de nytillkomna fågelarterna har olika ursprung och ekologi. När det gäller däggdjur och fiskar som förekommer i landet är antalet nytillkomna arter lägre än för fåglarna och för antalet grod- och kräldjur har artantalet varit detsamma under hela perioden. För dessa organismgrupper är det framför allt främmande arter som nytillkomna. Dessa har introducerats i naturen av mänskliga aktiviteter både avsiktligt och oavsiktligt. En del av de främmande arterna kan komma att bli invasiva och därmed påverka den inhemska floran och faunan negativt.
Published in
SLU Artdatabanken rapporterar
2026, number: 36
Publisher: SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet
UKÄ Subject classification
Ecology
Publication identifier
- eISBN: 978-91-87853-91-3
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/146441