Nordin, Ida
- Department of Economics, Swedish University of Agricultural Sciences
Abstract
Den nuvarande principen i jordbrukspolitiken är att stöd inte får ges för
åtgärder som krävs av gällande lagstiftning. EU-kommissionen har
nu öppnat för stöd för nationella särkrav, det vill säga nationella lag
krav som går längre än EU:s minimikrav. Förslaget gäller såväl befintlig
som ny lagstiftning och omfattar områdena miljö, klimat, djurskydd och
djurhälsa.
Sverige har tidigare drivit frågan inom djurvälfärdsområdet, där exem
pel på nationella särkrav är beteskravet för mjölkkor, men EU
kommissionens förslag är bredare, och fokus i rapporten är på miljö-
och klimatområdet. Denna rapport diskuterar fördelar och nackdelar
med stöd till särkrav med fokus på konkurrenskraft och miljöpåverkan.
Vi använder en ekonomisk modell över det europeiska jordbruket för
en empirisk analys, och avgränsar oss där till stöd till särkrav inom ani
malieproduktionen. Analysen hålls explorativ eftersom det finns en osä
kerhet angående omfattningen på särkrav i EU-länder och hur de kan
komma att agera.
Stöd till särkrav syftar till att möjliggöra ökad måluppfyllelse för miljö,
klimat, djurskydd och djurhälsa utan att jordbrukets konkurrenskraft
påverkas negativt av högre kostnader i länder med mer långtgående
lagstiftning. Fördelar är att stödet kan utjämna den kostnadsnackdel
som nationella särkrav ger, bidra till acceptans för ny lagstiftning bland
jordbrukarna och uppmuntra medlemsländer att gå före med ny lag
stiftning, men det finns även nackdelar.
Stöd till särkrav innebär att man får stöd för att följa lagen. Det kan då
ske en normförskjutning från att göra det rätta och följa lagen till att bara
göra det rätta om man får betalt. Vidare ökar komplexiteten då det är svårt
att avgöra vad som är särkrav i lagstiftningen, och därmed om det ska
vara tillåtet med stöd eller ej. Det finns en risk för motsvarande krav på
kompensation från andra näringar då miljölagstiftning är kostsam att
följa även för företag i andra sektorer. Stödet kräver finansiering vilket
innebär att andra satsningar får stå tillbaka, alternativt att skatten höjs.
Dessutom, om det ska ges kompensation för att införa nya miljölagar
kan det även bli svårare, inte lättare, att införa ny lagstiftning då det
krävs budgetmedel för att finansiera kompensationen.
Som styrmedel saknar stöd till särkrav additionalitet rörande målupp
fyllelsen för miljö och klimat, eftersom inga nya åtgärder vidtas för miljö
och klimat till följd av stödet. Stödet har även en lägre kostnadseffekti
vitet jämfört med om stöd går till åtgärder som går längre än lagstift
ningen. Vidare, skulle stödet finansieras av budgetmedel från befintliga
klimat- och miljöersättningar i jordbrukspolitiken riskeras utfallet för
sämras för miljö och klimat, om medel omfördelas från ersättningar med
additionalitet till stöd utan additionalitet.
Rörande konkurrenskraft visar modellanalysen att stöd till befintliga
särkrav kan ge ökad animalieproduktion i de länder som inför stödet,
men att det krävs en betydande budget för att få en märkbar effekt. Kon
kurrenskraften för den svenska animalieproduktionen riskerar att på
verkas negativt om ett urval andra medlemsländer, men inte Sverige,
inför stöd. Effekten är dock liten. Det beror på att konsumenter i Sverige
till viss del föredrar svenskproducerade livsmedel samt att produkt
ionsökningen i EU27 till följd av stöd till särkrav är begränsad.
Med stöd till särkrav i Sverige ökar produktionen. Skillnader finns mel
lan hur olika produktionsinriktningar påverkas; nötkött gynnas mer av
ett stöd till särkrav i Sverige, medan gris och fågel drabbas mer negativt
av ett stöd till särkrav i andra medlemsländer. Val av finansiering spelar
roll. Vi analyserar både effekten av att nya nationella medel tillförs till
jordbruksstöden och en omfördelning mellan jordbruksstöd. Med nya
medel påverkas resten av jordbruket knappt. Med omfördelning från
gårdsstödet till stöd till särkrav för animalieproduktionen minskar pro
duktionen av grödor. Det kan noteras att stöd till befintliga särkrav vis
serligen stimulerar animalieproduktionen men den sanna konkurrens
kraften, i form av ökad produktivitet, stärks ej av stödet. För det krävs i
stället teknikspridning, innovation, investeringar och rådgivning.
Rörande miljö och klimat visar modellanalysen att måluppfyllelsen ris
kerar att påverkas negativt av stöd till befintliga särkrav. En förklaring
är att utsläppsintensiv produktion kan öka. Sannolikt kan dock minskad
import från länder med lägre miljö- och klimatstandarder delvis kom
pensera för en ökad miljöbelastning inom EU av stödet.
Att öppna för möjligheten att ge stöd för särkrav innebär att en princip
för stödutformning ändras. Är det bra eller dåligt? Det beror på vilka
mål som väger tyngst och hur medlemsländerna agerar. Ur ett miljö-
och klimatperspektiv kan stöd till särkrav, å ena sidan möjliggöra för
medlemsländer att anta ny, ambitiös lagstiftning. Det finns dock inga
garantier för att så kommer att ske. Å andra sidan kan medlemsländer
välja att främst stödja produktion och jordbrukarnas inkomster med
stöd till befintliga särkrav, vilket inte bidrar till en ökad uppfyllelse av
miljö- och klimatmål.
Sammanfattningsvis kan stöd till särkrav gynna produktionen och ut
jämna konkurrensnackdelen som särkrav ger, men stödet löser inte kon
flikten mellan konkurrenskraft och miljö. Stödet kan underlätta för ny
miljölagstiftning, men riskerar att motverka syftet med lagstiftningen
genom ökad utsläppsintensiv produktion och mindre medel till riktade
till miljö- och klimatåtgärder. Slutligen brister stöd till särkrav i kost
nadseffektivitet, saknar additionalitet samt riskerat att få problem med
gråzoner och avgränsningar rörande vad och vem som bör få stöd.
Published in
Rapport / AgriFood Economics Centre
2025, number: 4
Publisher: AgriFood Economics Centre
SLU Authors
UKÄ Subject classification
Animal and Dairy Science
Agricultural Economics and Management and Rural development
Permanent link to this page (URI)
https://res.slu.se/id/publ/146933