Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Den här årsrapporten presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2025 med fokus på samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2025 producerade Forsmarks kärnkraftverk 23,7 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket står för en sjättedel av Sveriges förbrukning och medför en hög omsättning på kylvatten. Utsläppsområdet för kraftverkets kylvatten från reaktorerna 1 och 2 (F1 och F2), Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25 °C i 26 dagar under sommarperioden – nästan samtliga i juli. I utsläppsområdet för Forsmark reaktor 3 (F3) uppmättes temperaturer över 30 °C i 11 dygn under 2025, och den högsta uppmätta temperaturen var 34 °C. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes likt tidigare år främst av småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 25 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2025, vilket var lite högre än 2024 men lägre än det senaste decenniet. Det mindre antalet beror förmodligen på låga flödeshastigheter på grund av revision och reparation i kylvattenkannalen under stora delar av provtagningsperioden. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i silstationsprovtagningarna och utgjorde cirka 86 procent i antal av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ålar som fastnade i silstationerna var färre 2025 (74) än under 2024 (212) och sett till hela tidsserien var antalet ålar som fastnade i silstationen väldigt låg. Förlusterna var störst under hösten och bestod främst av könsmogna blankålar på väg mot lekområdena. Arbete med att framta en AI-driven igenkänning av ål var lyckad med över 90% positiv igenkänning, där SLU medverkat i rådgivande kapacitet. Dock verkar arbetet för att kunna avleda dem med ett automatiskt system innan de når renssumpen och renspumparna i silstationen ha avstannat. Det är av vikt att detta arbetet återupptas då det kommer förbättra ålarnas överlevnad och därmed även möjligheten att återutsätta dem i gott skick. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten under våren för lek. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år mört, abborre och björkna. Fångsten av björkna var högre än föregående år och om man ser till hela tidsperioden. Ål har fortsatt låg förekomst jämfört med början av undersökningsperioden men högre än genomsnittet det senaste decenniet. För varmvattenarter som mört och abborre visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2025, då både tillväxt och kondition låg på genomsnittliga nivåer. Rekryteringsförhållandena var lägre i Biotestsjön än 2024 men fortsatt gynnsamma i Forsmarks skärgård. Där hade abborryngel höga förekomster för andra året i rad efter att haft låga förekomster i hela området åren innan. Under hösten 2025 noterades ett fåtal äldre individer än 4 år av abborre vid provfiskena i Biotestsjön. Under 2025 fiskades endast tre av fem stationer under vår och vinter då borttagningen av piren har gjort två stationer för grunda för att kunna fiskas. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var fortsatt förhållandevis höga sett till fångsterna de senaste åren. Abborre och mört var fortsatt de vanligast förekommande arterna. Undersökningarna av mjukbottenfauna visade viss variation i artsammansättning mellan lokalerna utanför Forsmarks kärnkraftverk och referensområdet i Finbofjärden. Tre arter påträffades vid samtliga stationer, amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp), östersjömussla (Limecola balthica) och vitmärla (Monoporeia affinis), och alla förekom i relativt höga tätheter. Förekomsterna Sammanfattning av indikatorarten vitmärla var tredje vanligast i provtagningarna och uppgick till 100 individer per kvadratmeter, högre tätheter jämfört med genomsnittet under hela tidsserien. Undersökningarna av hårdbottenfauna i Forsmarksområdet visade betydande skillnader mellan lokalerna både beträffande artförekomst och individtäthet. Individtätheten var högre i Biotestsjön jämfört med de mindre varmvattenpåverkade lokalerna. Vid jämförelse för var olika arter vistas i Forsmarksområdet blir effekten av kylvattenanvändningen tydlig. I recipienten Biotestsjön förekommer arter som gynnas av uppvärmt vatten och finns i höga tätheter. Flertalet främmande arter påträffas även i Biotestsjön, exempelvis röd pungräka (Hemimysis anomala), Trekantig brackvattensmussla (Mytilopsis leucophaeata) och nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum). I Asphällafjärden är artrikedomen högre och har varit det under alla år som undersökningarna har genomförts. I detta område påverkas bottenfaunan till stor utsträckning av kraftverkets drift genom intag av kylvatten, där filtrerande arter såsom nordlig hjärtmussla (Cerastoderma glaucum) och blåmussla (Mytilus edulis) gynnas av kontinuerligt strömmande vatten. Antalet sjöfåglar minskade återigen under 2025 och nådde en nivå under medelvärdet för samtliga år sedan inventeringen inleddes 2002. Av alla sju delområden var Biotestsjön och Asphällafjärden de tvådelområden där mer än hälften av alla observationer under 2025 gjordes. Biotestsjön var dock ett mer besökt delområde än Asphällafjärden. För första gången var knipa den vanligaste arten i inventeringsområdet, följd av vigg och mellanskarv. Olika arbeten i Asphällafjärden tros ha påverkat fågelförekomsten, både vad gäller antal per art och arternas fördelning inom hela inventeringsområdet. Till exempel blev Biotestsjön ett viktigare delområde för bottendjursätande fågelarterna vigg och knipa än Asphällafjärden, vilket är ovanligt. Detta innebär att även vilka funktionella grupper som nyttjade de olika områdena påverkades av arbetena och skiljer sig från tidigare år.

Keywords

Kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; bottenfauna

Published in

Aqua notes
2026, number: 2026:14
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

Associated SLU-program

Coastal and sea areas

UKÄ Subject classification

Zoology
Ecology

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.4vn0rt0b69
  • eISBN: 978-91-8124-312-3

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146935