Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Den rättighetsbaserade miljöersättningen för slåtter som administrerades av Jordbruks-verket ändrades 2022 och administrationen för ersättningen för slåtter av myrar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län flyttades till Naturvårds-verket. Eftersom inga medel avsattes till myrslåtter och ingen förordning som reglerade stödet fanns vid denna tidpunkt bedrevs slåtter i mycket liten omfattning. Hösten 2025 har möjligheten till bidragsstöd återigen införts då förordningen (2024:202) om statligt stöd för vissa åtgärder som syftat till att bevara eller återställa biologisk mångfald ändrades till att även omfatta myrslåtter. Länsstyrelserna kommer att öppna för ansökningar under 2026. Vid det sista året med myrslåtterbidrag via Jordbruksverket (2022) slogs nästan 9 000 hektar och då främst i Norrbottens län. Bidraget uppgick då till totalt ca 100 miljoner kr. En analys visar att det var de areellt stora livsmiljötyperna aapamyrar (7310) och öppna mossar och kärr (7140) som också hade störst area myrslåtter (44 % respektive 31 % av arealen). Aapamyr är en sammansatt naturtyp som även kan innehålla artrika kärr (intermediära kärr och rikkärr), i övrigt var endast en procent rikkärr (7230) och tre procent artrika källor och källkärr (7160). I ett historiskt perspektiv har våtmarker varit mycket viktiga marker för fodertäkt och i litteraturen finns uppgifter om slåtter i våtmarker sedan 1500-talet. Våtmarksslåttern minskade successivt i omfattning under första hälften av 1900-talet, men pågick längre på ett fåtal platser. Det långa brukandet av våtmarkerna gör att det finns flera kultur-historiska spår och lämningar i dem och på vissa ställen finns exempelvis hässjor, hölador, dämmen och bevattningsdiken. Skötsel av våtmarker med sådana kulturspår är extra viktigt för att bevara kunnandet om dessa bevattningsmetoder. Flera arter är troligen gynnade av myrslåtter. Det är dock svårt att exakt, utan utförliga studier, peka ut orsakssambandet mellan arterna, vegetationen och slåttern. Sådana studier saknas, förutom för några få arter. Flera av arterna som ingår i art- och habitat-direktivet är troligen också till viss del gynnade av våtmarksslåtter. Mer forskning behövs om slåtterns påverkan på våtmarkernas arter (både växter, djur och svampar), vegetation och livsmiljötyper, för att kunna avgöra hur viktig myrslåttern är för arterna och deras livsmiljöer. Betydelsen av slåtterintervall för en naturvårdsinriktad slåtter behöver belysas, det vill säga en slåtter vars främsta syfte är att gynna den biologiska mångfalden så effektivt som möjligt.

Published in

SLU Artdatabanken rapporterar
2026, number: 38
Publisher: SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences and Nature Conservation

Publication identifier

  • eISBN: 978-91-87853-92-0

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/147041