Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Abstract

Miljötillståndet i Sveriges sjöar beskrivs utifrån resultaten från Riksinventeringar som under ett par decennier genomförts med 5 års mellanrum. Från 1995 begränsades Riksinventeringen till att bara omfatta sjöar > 4 ha. Ungefär hälften av sjöarna i SMHI’s sjöregister, som omfattar sjöar > 1 ha, kom därmed att uteslutas. De minsta sjöarna anses vara surare och mer försurade än de större sjöarna. Om miljömålet ”Bara naturlig försurning” ska omfatta alla sjöar >1 ha, innebär det i så fall att resultatet från de senaste två Riksinventeringarna ger en underskattning av försurningsproblemet. • Vi jämförde vattenkemin med avseende på surhet och försurning i sjöar större och mindre än 4 ha i storleksklass E (1-10 ha) i Riksinventeringen 1990. Jämförelsen gjordes uppdelat på fem regioner. Försurningspåverkan baserades på ett förslag till nya bedömningsgrunder för försurning. En motsvarande jämförelse gjordes för Riksinventeringen 2000 i Västra Götalands län där även sjöar 1-4 ha ingick, till skillnad från resten av landet. En lokal sjöinventering i Södermanlands län 1999 användes också för att studera skillnader. Data för referenssjöar användes för att studera skillnaden mellan vinter- och höstprov eftersom Riksinventeringen 1990 provtogs på vintern till skillnad från senare Riksinventeringar som provtogs på hösten. • Sjöarean beräknades utifrån digitala kartor för samtliga sjöar i storleksklass E i Riksinventeringarna. Det gjorde att antalet sjöar med ytor 1-4 ha i Sverige kunde uppskattas med större precision än tidigare. Enligt den nya uppskattningen är 45 000 av drygt 100 000 sjöar i Sverige 1-4 ha, vilket är fler än enligt tidigare uppskattningar. • Riksinventeringen 1990 visade att de små sjöarna, 1-4 ha, i genomsnitt var surare och brunare än de något större sjöarna, 4-10 ha. Alkaliniteten var i genomsnitt 39 µekv/l lägre, pH 0,24 enheter lägre och AbsF var 0,048 enheter högre i småsjöarna jämfört med de något större. Dessa skillnader var alla statistiskt signifikanta med 5% signifikans. Spridningen var även större i småsjöarna jämfört med de större. Det fanns även indikationer på att småsjöarna var mer försurningspåverkade än de större. • Uppdelning i regioner visade att det bara var i södra Sverige som småsjöarna var surare och mer försurade jämfört med de större. I Norrlands kustland var de minsta sjöarna till och med mindre försurade jämfört med de större. I Länssjöinventeringen i Södermanlands län 1999 var småsjöarna brunare än de större, men skillnaderna i pH och alkalinitet var obetydliga mellan storleksklasserna. • Vid en jämförelse mellan små och större sjöar i Västra Götaland visade det sig att skillnaderna mellan storleksklasserna minskat från 1990 till 2000, både med avseende på vattenkemi och försurningspåverkan. • Ett försök till att räkna om resultaten från Riksinventeringen 2000 till att gälla för alla sjöar >1 ha antydde att andelen försurade sjöar var upp till en procentenhet högre jämfört med om man bara tog med sjöar > 4 ha.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
2006, number: 2006:24
Publisher: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

Associated SLU-program

Acidification

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences and Nature Conservation
Fish and Aquacultural Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/22473