Skip to main content
Report, 2019

Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter

;

Abstract

Träd och andra växter är viktiga för en rad andra arter, där gran, tall och ek vardera hyser omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och ryggradslösa djur. Även mindre växter hyser många arter, exempelvis blåbär med närmare 100. Denna rapport analyserar värdväxtberoenden för svenska träd och andra växter i syfte att peka ut de som är särskilt viktiga. Sentida trädskadegörare, som alm- och askskottsjukan, påverkar ett stort antal arter utöver själva träden. Klimatförändringar och ökad handel riskerar att leda till att fler allvarliga växtskadegörare når Sverige. Miljöer med en mångfald av trädarter och andra växter innebär oftast en mycket stor rikedom av anknutna arter, varav flera är viktiga för att upprätthålla ekosystemtjänster av olika slag. Invasiva växtarter har ofta få arter knutna till sig, något som sannolikt bidrar till att de snabbt kan spridas i landskapet. Rapportens innehåll är högaktuellt och viktigt för svensk natur- och miljövård. Kärlväxterna utgör näringsbasen för nästan allt liv på land. Många organismer är mer eller mindre specialiserade och beroende av enskilda växtarter eller växtsläkten. Om dessa värdväxter minskar kraftigt eller till och med försvinner, vilket nu sker med almar och ask till följd av invasiva trädskade görare, riskerar många värdberoende arter att drabbas starkt eller helt försvinna genom så kallat samutdöende. Denna rapport har tillkommit för att öka förståelsen för betydelsen av olika växter som värdar för en stor del av vår biologiska mångfald, med fokus på vedartade växter. Under 2015–2017 klassades värdväxter för arter knutna till växter, särskilt till vedartade växter i ArtDatabankens artfaktadatabas, utifrån tillgänglig kunskap i litteratur och hos experter. Totalt finns nu ca 10 500 arter med värdväxtklassning i Artfakta (http://artfakta.artdatabanken.se/). Varje värdberoende art klassades utifrån vilken betydelse enskilda värdväxter har för den, hur den värdberoende artens relation ser ut till värdväxten och vilken växtdel samt vilket stadium i värdväxtens livscykel som nyttjas. Resultaten av klassningarna redovisas per organismgrupp och växtsläkte eller -art, andelen rödlistade arter samt hur antalet värdberoende arter och deras grad av specialisering varierar med värdväxternas utbredning och mängd, historik i Sverige och livslängd. Arter knutna till olika trädslag är redan idag sökbara i Artfakta. Framöver kommer även arter knutna till andra arter än träd att vara sökbara. Generellt är de flesta inhemska träd viktiga för ett stort antal värdberoende arter i Sverige. Gran utmärker sig som viktig för flest arter (1 100), följd av tall (920), ekar (880), björkar (810), viden (640), bok (640) och popplar (främst asp; 630). Svampar (2 500 arter), fjärilar (2 300), skalbaggar (2 200), halvvingar (1 200), steklar (800), lavar (600) och tvåvingar (300) är de organismgrupper inom vilka flest arter har värdväxtklassats. Antalet värdberoende arter på en viss växt förklaras till stor del av hur vanlig växten är, hur gammal en värdindivid kan bli, och hur länge växten har funnits i landet. Graden av värdväxtspecificitet hos de värdberoende arterna förklaras av vilka delar av värdväxten som nyttjas. Arter som nyttjar mjuka växtdelar (t.ex. blad och finrötter) är mer specialiserade än arter som nyttjar ved och bark av levande vedartade växter, och minst specialiserade är de arter som nyttjar död ved. På motsvarande sätt faller graden av specialisering på en viss värdväxt i ordningen: örter och stråväxter (50–80 % av de värdberoende arterna är specialiserade på ett växtsläkte) > buskar och ris (30–70 %) > barrträd (30–60 %) > lövträd (20–50 %). Hos almar och ask är drygt 50 % av de värdberoende arterna (varav många lavar och mossor) rödlistade, vilket delvis förklaras av att träden själva är rödlistade. Även bok, ekar, lind, gran och hassel hyser många rödlistade arter (30–40% av arterna knutna till dessa är rödlistade). De rödlistade värdberoende arterna är inte jämnt fördelade över värdväxternas utbredningsområden utan ofta koncentrerade till vissa områden. Gran, tall, björkar och viden har hyser flest rödlistade arter i norra Sverige och de sydliga trädslagen (ekar, bok, almar och ask) i Skåne och Västergötlands län. Utöver träden är flera arter eller släkten av buskar, ris, örter, halvgräs och gräs viktiga för många arter. Flest arter hyser prunusar (130 arter; särskilt slån), starrar (119), odonsläktet (118; främst blåbär och odon), malörter (87; särskilt fältmalört), rosor (77), rubusar (75) och röllikor (61). Slutsatsen av rapporten är att en mångfald av växtarter i olika stadier bidrar till en hög artrikedom av värdberoende arter. Miljöer som solbelysta bryn med många arter av buskar och lövträd, flerskiktade blandskogar samt artrika gräsmarker med en del buskar och träd är viktiga livsmiljöer för många arter. Alternativa nyttjanden av skogen, och alternativa skogsbruksformer som gynnar förekomst av fler träd-, busk- och andra växtarter i flerskiktade och olikåldriga bestånd, leder till att åtskilliga värdberoende arter i sin tur gynnas. Artrika skogsekosystem bör dessutom leda till högre motståndskraft mot klimatförändringar och andra katastrofer, så att skogens ekosystemtjänster kan upprätthållas. Många rödlistade arter är knutna till grova gamla träd, vilket innebär att åtgärdsp met för särskilt skyddsvärda träd fyller en viktig funktion. För att undvika samutdöenden bör man: 1. motverka att nya invasiva trädskadegörare kommer in i landet 2. bekämpa och begränsa skadeutbrotten om och när det är möjligt (som med almsjukan på Gotland), 3. anpassa skötseln efter rådande kunskapsläge, och 4. att inom Sverige eller i samarbete med andra länder arbeta med att ta fram resistenta genotyper av berörda arter. Det är också viktigt att det finns en bred beredskap i samhället (lagstiftning, ansvarsfördelning och resurser) för att snabbt ta fram kunskap om och åtgärdsplaner för att förhindra spridning av nya invasiva skadegörare.

Keywords

vedartade värdväxter; invasiva arter; biologisk mångfald

Published in

ArtDatabanken Rapporterar

2019, number: 22
ISBN: 978-91-87853-41-8, eISBN: 978-91-87853-42-5
Publisher: ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

Editors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Species Information Centre
Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Species Information Centre
Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Species Information Centre
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology

Associated SLU-program

Biodiversity

UKÄ Subject classification

Ecology
Botany
Zoology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/101251