Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2019

Inventering av viltskador på planterad tall 2-5 vegetations-perioder efter plantering i de tre Smålandslänen

Andersson, Mikael; Wallertz, Kristina

Abstract

De senaste decennierna har vilt, främst älg och rådjur, genom betning, fejning m.m. orsakat stora skador i unga tallbestånd. I älgbetesinventeringen (ÄBIN) redovisas skadenivåer av färska viltskador på 13–18 % för de tre smålandslänen under säsongen 2017/2018 och andelen oskadade tallar var under 50 %. De höga skadenivåerna har lett till att en hög andel av de marker som är lämpliga för tall- eller barrblandskog föryngras med gran. ÄBIN utförs i bestånd med en medelhöjd mellan 1–4 meter, så vi vet inte hur viltskadorna ser ut i yngre bestånd. I denna studie har 45 lokaler (bestånd), som helt eller delvis planterades med tall under åren 2014–2017, viltskadeinventerats, för att se hur viltskadesituationen var i bestånd som är yngre än de som inventeras i ÄBIN. Lokalerna var belägna i smålandslänen, d.v.s. Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län, men de var inte jämt fördelade mellan länen utan ca 2/3 låg i Kalmar län. Efter att lokalerna planterats har Södra Skog under den efterföljande sommaren utfört en planteringsuppföljning genom att lägga ut ett systematiskt provytenät på varje lokal. Dessa provytor, totalt 550 stycken, har i denna studie återbesökts under senhösten 2018 för att registrera antal huvudstammar och viltskador på tallföryngringen. Vid bedömningen av huvudstammar har främst hänsyn tagits till plantornas storlek och inte förekomst av skador. De skador som registrerats i studien var antal av vilt stamskadade (toppskottsbete, stambrott eller fejning) tallar per provyta och antal sidoskottsbetade tallar. Viltskaderegistreringen gjordes separat för planterade och självföryngrade tallplantor. Stamskadorna delades upp i tre åldersklasser; gammal skada (före vintern 2017/2018), årsskada (vintern 2017/2018) och färsk skada (hösten 2018). För planterade tallar registrerades även antal flerstammiga plantor samt stamskador av annan eller okänd orsak. För att en planta skulle räknas som betad måste bettens snittyta kunnat identifieras och för att räknas som flerstammig skulle stammen ha delat sig max 5 cm över markytan. Av de 550 inventerade provytorna återfanns tall på 512 stycken och där utfördes registrering av huvudstammar och viltskador. Antalet huvudstammar av planterad tall var i genomsnitt 1 500–1 800 stammar/ha i de tre länen, men på lokalnivå varierade det mellan 500 och 2 700 stammar/ha. Totalt över alla tre länen var andelen planterade huvudstammar av tall 85 % av antalet planterade plantor. Betesrelaterade stamskador observerades på 36 av de 45 lokalerna. Antalet stamskadade plantor var högst i Jönköpings län, med 600–700 plantor/ha med gamla skador och knappt hundra färre plantor med årsskador. I medeltal för alla lokaler hade ca 300 plantor/ha gamla skador och 250 plantor/ha var årsskadade. Det är dock stor variation mellan lokaler från inga stamskadade plantor till över 1 500 plantor/ha. För de olika planteringsåren var andelen planterade tallar med gamla skador 5–25 %. Den högsta andelen återfanns i de äldsta planteringarna och den lägsta i de senast planterade. I medeltal för alla lokaler var 269 planterade tallplantor per hektar flerstammiga och 690 plantor per hektar hade skadats av annan eller okänd orsak. Antalet oskadade plantor var i medeltal 868 plantor/ha och varierade mellan 700–1 100 plantor/ha på länsnivå. På länsnivå uppgick de planterade huvudstammarna av tall till 77–85 % av antalet plantor registrerade i plantuppföljningen. Tillsammans med de självföryngrade stammarna av tall borde det vara möjligt att skapa framtida talldominerade bestånd på de flesta lokalerna, om tallen gynnas vid den framtida skötseln och de inte drabbas av ytterligare skador som stör deras utveckling. Antagandet att det inte ska uppstå några framtida skador är väl optimistiskt, om man ser på de skadenivåer som observerats i denna studie och betänker att det är många år tills bestånden uppnår betessäker höjd.

Keywords

browsing, Scots pine, seedlings, planting

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning)
2019, number: 20
Publisher: Enheten för skoglig fältforskning, Fakulteten för skogsvetenskap