Skip to main content
Report, 2019

Fritidsfiskets omfattning i Vättern 2017

Sundblad, Göran; Wennerström, Lovisa; Linderfalk, Rasmus; Halldén, Anton; Larsson, Stefan

Abstract

Fritidsfiske är en populär aktivitet med positiva ekonomiska, sociala och hälsofrämjande effekter för både den enskilde individen och för samhället. För flera av Sveriges fiskbestånd är idag fångsterna större i fritidsfisket än i yrkesfisket. På samma sätt som yrkesfisket är därför fritidsfisket en nationellt viktig resurs, men utgör samtidigt en verksamhet som belastar ekosystemen. Det åligger Sverige att bedöma fritidsfiskets ekologiska effekter och dess sociala och ekonomiska betydelse för samhälle och människor. Idag saknas dock god kunskap och robusta underlag om fritidsfiskets omfattning, värde och påverkan. Det finns därför ett behov av att samla data från fritidsfisket både för att möjliggöra en kunskapsbaserad rådgivning till fiskförvaltningen men också för att belysa fritidsfiskets omfattning och betydelse.

I denna rapport undersöktes olika metoder för datainsamling inom fritidsfisket efter röding, lax och öring i Vättern under juli och november 2017, med fokus på resultat till nytta för fiskförvaltningen och bedömning av beståndens status. Två huvudsakliga undersökningar genomfördes: inventeringar av ansträngningen (antal fiskande) och en enkätundersökning för att beskriva fisket och fångsterna. Antal fiskande och deras fiskemetoder inventerades från flygplan, båt och via fritidsbåthamnar. Via enkäter samlades information om de svarandes fiskeerfarenheter och om fångsterna. Genom att kombinera de två undersökningarna estimerades sedan totalfångster av röding, öring och lax.

Beräknat antal fiskande från de tre inventeringsmetoderna korrelerade väl och hade en liknande precision. Flyg- och båtinventeringen gav en bättre rumslig täckning och en säkrare bedömning att fiske faktiskt bedrivits, medan hamninventeringar av naturliga skäl är begränsade till vissa platser. Med hjälp av lokala hamnvärdar kunde dock fler dagar och flera tillfällen per dag undersökas än vad flyg- och båtinventeringar normalt medger. Från flyget, som täckte hela Vättern, estimerades antalet trollingfiskande båtar (± 1 standardfel) i juli respektive november till 1 260 (±450) och 370 (±140). För juli beräknades antalet båtar som bedrev vertikalfiske till 420 (±170) och i november fiskade 130 (±60) personer från land eller landnära med flytring. I kombination med enkätundersökningen gav detta att det i juli i trollingfisket respektive vertikalfisket totalt fångades (behållen och återutsatt fisk) 5 840 (±2 220) och 1 430 (±630) rödingar. Motsvarande fångster av lax var 940 (±520) och 15 (±15). I trollingfisket i november beräknades fångsterna av röding till 910 (±390) samt lax till 390 (±160). Fångsterna av öring var i paritet med lax i både juli och november. För alla tre arter i både trolling- och vertikalfisket återutsattes en betydande andel av de fångade fiskarna (ca 40–70 %). Kunskap om fångster av röding, öring och lax utgör ett viktigt underlag för fiskförvaltningen i Vättern. Samtidigt visar studien på tre goda exempel hur fritidsfiskets omfattning och fångster kan samlas in, där val av metod i huvudsak styrs av ett givet fritidsfiskes rumsliga och temporala utbredning

Keywords

fritidsfiske, adaptiv förvaltning, beståndsunderlag, ekosystemansats, fiskeförvaltning, fångster, landningar, metoder, miljöövervakning

Published in

Aqua reports
2019, number: 2019:7
eISBN: 978-91-576-9652-6
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Linderfalk, Rasmus
County Administrative Board Jönköping
Halldén, Anton
County Administrative Board Jönköping
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources

UKÄ Subject classification

Ecology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/102772