Skip to main content
Report, 2019

Lönsamheten för odling på marginalmarker

Nilsson, Daniel; Rosenqvist, Håkan

Abstract

I Sverige finns idag stora arealer åkermark som brukas med låg intensitet, kanske upp till en halv miljon hektar. Fältstorlek, fältformer och bördighet varierar kraftigt, vilket i sin tur gör att lönsamheten för odling kan variera stort mellan olika fält. I projektet har fyra kommuner (Svalöv, Ronneby, Vingåker, Skellefteå) studerats med avseende på fältens areal, form, transportavstånd och avkastningsnivå. Vid antagandet att ett marginalfält kan definieras som ett skifte med träda, extensiv vallodling eller skyddszon, framkom det att Skellefteå och Vingåker hade större andel marginalfält än Svalöv och Ronneby, både när det gäller totalt antal och total åkerareal. I samtliga kommuner var den genomsnittliga arealen för marginalfälten inom intervallet 1-2 hektar. Syftet med detta projekt var att undersöka lönsamheten för odling på dessa marginalfält.

Genom att simulera maskinarbetena kan man få mer rättvisande uppgifter om tidsåtgång för varje specifikt fält, istället för att använda kapacitetsuppgifter (t.ex. utryckta i timmar per hektar) som antas gälla för alla typer av fält. I projektet har en modell vidareutvecklats för simulering av körslor på fälten. Genom simuleringarna uppskattades tidsåtgången för maskinarbeten på olika typer av marginalfält, och därefter beräknades maskinkostnaderna för dem.

Ekosystemtjänster beskriver ekosystemens direkta och indirekta nyttor och bidrag till människors välbefinnande. Små odlingsfält har visat sig vara gynnsamma med avseende på upprätthållandet av ekosystemtjänster. Exempelvis gynnas förekomsten och mångfalden av fåglar, insekter och hotade växter när arealerna blir mindre. En viktig egenskap hos fälten, med avseende på ekosystemtjänster, är hur stor omkretsen är i förhållande till arealen. En annan ekosystemtjänst är inlagring av markkol. Genom lämpligt val av odlingsmetoder och grödor har jordbruket stor potential att binda markkol och därmed fungera som en koldioxidsänka. Osäkerheterna är dock stora både vad gäller inlagrade kvantiteter och samhällsekonomiskt värde.

De ekonomiska beräkningarna visade att arronderingen har stor betydelse för vad marken bör användas till. Produktionskostnaderna var höga på marginalmarkerna, vilket innebär att det blir dyrt per kg livsmedel att använda dessa marker för livsmedelsproduktion. Därför finns det incitament att välja andra grödor och odlingsintensiteter, så att körslorna hålls nere på små fält och fält med dålig arrondering. Ett flertal av körslorna på fält med spannmål och vall hade ungefär dubbelt så hög hektarkostnad på de minsta fälten med dålig arrondering jämfört med fält på 6 ha med god arrondering.

För flera grödor, och då framförallt på mindre fält, var resultatet per hektar högre för extensiv odling jämfört med intensiv odling, medan produktionskostnaden per ton var lägre för intensiv odling jämfört med extensiv odling. Detta förklaras av att kostnaderna per ton för ökad skörd var högre än intäkterna av ökad skörd. Skillnaden i maskinkostnader per hektar mellan intensivt odlad gröda och extensivt odlad gröda var betydligt större för små fält jämfört med stora fält. Detta talar för att små fält med dålig arrondering bör odlas mer extensivt än stora fält med bra arrondering. ’Normalintensiv’ odling av ensilagevall hade klart lägre procentuell ökning av produktionskostnaden jämfört med spannmål när fälten var små och arronderingen dålig.

Studien visade också att marginalfältens betydelse kan ifrågasättas ur livsmedelsförsörjningssynpunkt, dels p.g.a. mer insatser per ton producerad vara och dels p.g.a. lägre skördar per 2 hektar. Detta leder sammantaget till höga produktionskostnader per ton producerad vara. Om man ser det krasst företagsekonomiskt, utan olika ekonomiska stöd, skulle stora delar av den mindre bördiga åkermarken, små fält och fält med dålig arrondering planteras med gran eller användas för ändamål som inte har studerats i detta projekt.

Andelen skörderelaterade kostnader sjönk när arronderingen försämrades samtidigt som andelen arealrelaterade kostnader ökade. För de undersökta grödorna hade de intensivare odlingsalternativen större andel skörderelaterade kostnader än de extensivare odlingsalternativen. Andelen arealrelaterade kostnader var större för ettåriga grödor som spannmål jämfört med fleråriga grödor som vall, rörflen och salix. Detta är en delförklaring till att spannmål odlas på bördigare jordar jämfört med t.ex. vall.

Ett stöd som baseras på skiftenas omkrets (kantmeterstöd) kan, med ett lämpligt valt stödbelopp, minska skillnaderna i lönsamhet mellan stora och små oregelbundna fält. Ett kantmeterstöd skulle, jämfört med ett arealbaserat stödsystem, både kompensera för ökade brukningskostnader och ökad leverans av ekosystemtjänster på de mindre fälten. Dessa fält skulle få högre stöd per hektar jämfört med ett stöd som är proportionellt mot arealen. Om gårdsstödet slopas och ersätts med ett kantmeterstöd, får regioner med större andel små och oregelbundna fält en större andel av det totala f.d. gårdsstödet. Med ett kantmeterstöd minskar även behovet av det s.k. kompensationsstödet, som är avsett att kompensera för mindre gynnsamma brukningsförutsättningar. När det gäller ett eventuellt kolinlagringsstöd, visade beräkningarna att ett sådant stöd skulle kunna få stor betydelse för valet av gröda, förutsatt att stödbeloppen ät tillräckligt höga (d.v.s. högre än nuvarande priser på EU:s utsläppsrätter).

Keywords

lönsamhet, produktionskostnad, växtodling, marginalmarker, simulering, kantmeter, jordbruksstöd

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2019, number: 109
Publisher: Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology
Rosenqvist, Håkan
No organisation

UKÄ Subject classification

Agricultural Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/103323