Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2019Open access

Aktiv rehab och ridterapi : hästunderstödd rehabilitering och friskvård för personer med funktionsnedsättning

Pálsdóttir, Anna María; Gudmundsson, Marie; Grahn, Patrik

Abstract

Under åren 2012-2015 drevs det Arvsfondsfinansierade projektet Aktiv Rehab & Ridterapi av Neuroförbundet Falun och Norra Dalarna. Målet var att bidra till ökad tillgång till hästunderstödda insatser inom det befintliga systemet för folkhälsoarbete och sjukvård. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ansvarade för en vetenskaplig utvärdering av projektet i samverkan med DataAnalys och Register Centrum, Region Skåne. Utvärderingen syftade till att undersöka effekterna av hästunderstödda insatser avseende deltagarnas upplevda vardagsaktiviteter, hälsa och livskvalitet samt att få en fördjupad förståelse av vad insatserna kan betyda för deltagarna i vardagen. Vidare undersöka om effekterna av interventionen skiljer sig från en kontrollgrupp.

För att nå detta mål användes triangulering, med kvantitativa mått i kombination med intervjuer. En prospektiv longitudinell studie (dvs en studie där populationen följts under längre tid) genomfördes som omfattade personer med neurologisk sjukdom eller skada.

Studien omfattade 190 deltagare, där den undersökta populationen, interventionsgruppen, omfattade 14 deltagare. Kontrollgruppen var uppdelad i två delar: De som deltog i en aktivitet minst en gång per vecka ingick i gruppen ”aktiva”, (n=147), medan resterande del bildade gruppen passiva (n=29). Primär utfallsvariabel var upplevelser av vardagsaktiviteter. Sekundära utfallsmått var i) grad av utmattning och ii) självskattad hälsa. En retrospektiv intervjustudie genomfördes (n=5).

Resultatet visar att upplevelsen av vardagsaktiviteter som meningsfulla och värdeskapande förbättrades kraftigt för interventionsgruppens värde. Ändringen över tid är statistiskt säkerställd gentemot kontrollgrupp passiv. Vidare, att deltagarnas energi och lust ökade medan den upplevda stressen minskade, liksom den känslomässiga, fysiska tröttheten. Den mentala tröttheten ökade något. Ingen av dessa förändringar är statistiskt säkerställd.

Den självskattade globala hälsan visade en kraftfull och signifikant förbättring. Förändringen över tid skiljer sig signifikant gentemot båda kontrollgrupperna, aktiv och passiv. Den kliniska signifikansen, mätt med Hedges’ g, visar att effekten av interventionen i jämförelse med kontrollgrupper är god, såväl när det gäller upplevelsen av vardagsaktiviteter som när det gäller självupplevd hälsa.

Intervjuerna stärker de kvantitativa fynden och visade på fyra teman som kan länkas till ICF- områdena kroppsfunktioner, aktivitet, delaktighet och omgivningsfaktorer; 1. Att stärka och främja förmågor och välbefinnande., 2. Ökad egenmakt., 3. Jämlikhet och rättvisa genom ökad tillgänglighet., 4. Hästen och omgivande miljö som resurs.

Sammanfattningsvis visar resultatet att hästunderstödda insatser har potential för att vara en hälsofrämjande aktivitet som bidrar till att bibehålla och/eller förbättra individens hälsa avseende funktion, aktivitet och delaktighet


Keywords

hästunderstödda insatser; hästunderstödd terapi; funktionsnedsättning; aktivitetsvärde; livskvalitet

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2019, number: 2019:7eISBN: 978-91-576-8957-3Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet