Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2019

Avmagringssjuka (CWD) hos hjortdjur.

Jarnemo, Anders; Mysterud, Atle; Kjellander, Petter; Nöremark, Maria; Sand, Håkan; Wikenros, Camilla; Andren, Henrik

Abstract

• Chronic wasting disease (CWD) kallas på svenska avmagringssjuka och drabbar hjortdjur. En smittsam variant av sjukdomen (även kallad klassisk CWD) påträffades 2016 hos norska vildrenar.

• Senare har även atypiska varianter av CWD påträffats hos älg och kronvilt i Norge och Finland. Under 2019 har CWD konstaterats hos tre älgkor i Norrbotten. De svenska fallen liknar de norska fallen av CWD hos älg. Det är för närvarande oklart om atypisk CWD uppkommer spontant, och om den är smittsam.

• CWD är en obotlig och utan undantag dödlig neurologisk prionsjukdom som drabbar hjortdjur.

• Sjukdomen är känd i Nordamerika sedan 1960-talet. Där har den hittills påträffats hos åsnehjort, vitsvanshjort, wapiti, älg och ren. I Europa antas, förutom ren, älg och kronhjort, även rådjur vara mottagliga för smitta. Experiment tyder på att dovhjort är mindre mottaglig.

• Inkubationstiden (tiden mellan smitta och uppvisande av symptom) är i genomsnitt 1,5-2,5 år, men kan vara längre.

• Symptomen utgörs av kraftig avmagring, beteendeförändringar, stapplande gång, osynkroniserade rörelser, skakningar, tandgnissling, torr päls, hängande huvud, ökad salivavsöndring och urinering, samt extrem törst. Symptomen utvecklas gradvis och inträffar först i senare stadier av sjukdomsförloppet, och de flesta smittade djur visar inga synliga sjukdomstecken förrän efter lång tid.

• CWD smittar genom direktkontakt mellan djur, men även indirekt via växter, jord och vatten. Smittämnet kan bevaras i miljön i flera år.

• Smittan kan spridas till nya områden via långvandrande hjortdjur, men även via asätare, flytt av renar eller hägnat hjortvilt samt transport av slaktkroppar eller slaktrester. Det är också möjligt att smitta kan spridas via kontaminerat foder, via människor med kontaminerade kläder och utrustning samt via lockmedel för jakt som innehåller substanser från hjortdjur.

• Andelen smittade djur i en population ökar långsamt, men antas gå snabbare när miljön blir alltmer kontaminerad med smitta.

• I USA finns exempel på hur CWD lett till en nedgång i hjortdjurspopulationer och modellsimuleringar tyder på att populationer slutligen riskerar att dö ut.

• Det är i nuläget svårt att förutspå hur svenska populationer av hjortdjur skulle påverkas av sjukdomen. De långsiktiga konsekvenserna för såväl förvaltningen av hjortdjur som för rennäringen, skulle sannolikt bli allvarliga.

• I nuläget finns inga bevis för att CWD kan överföras till människa. Risken för att CWD är en zoonos (sjukdom som smittar mellan djur och människa) anses vara liten, men går inte att helt avfärda med dagens kunskap. Rekommendationen är dock att inte äta kött från djur med påvisad CWD.

Keywords

hjortdjur

Published in

Rapport / Naturvårdsverket
2019, number: 6896
eISBN: 978-91-620-6896-7
Publisher: Naturvårdsverket