Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2017

Mineralkväve i marken och kväveutlakning i olika odlingssystem: resultat från ett fältförsök vid Lanna försöksstation i Västergötland

Linden, Börje

Abstract

Mineralkväve (ammonium- och nitratkväve) i marken under olika årstider och utlakning av nitratkväve studerades 1978-86 i ett fastliggande odlingssystemförsök med sju rutor på styv lerjord vid Lanna i Västergötland. Sju system med sexåriga växtföljder ingick med följande grödor och odlingsinriktningar: I) korn med insådd – 4-årig gräsvall – vårraps; stark kvävegödsling: 200 kg N/ha till vall, II) korn med insådd - 4-årig lusernvall – vårraps; inget mineralgödselkväve men nötflytgödsel till vårraps och korn, III) korn – vårraps – höstvete – havre – vårraps – höstvete; stark kvävegödsling, bl.a. 150 kg N/ha till höstvete, IV) som III men halverad kvävegödsling, V) korn med insådd – rödklövervall – höstvete – åkerbönor – havre – foderärter; alternativ (ekologisk) odling utan mineralgödselkväve, VI) kornmonokultur; mineralgödselkväve: ca 100 kg N/ha men halv giva efter svinflytgödseltillförsel) samt VII) kornmonokultur; mineralgödselkväve: ca 120 kg N/ha. Varje odlingssystem hade ett eget dräneringssystem med mätning av avrinning och provtagning av dräneringsvatten för bestämning av nitratkväveutlakning. Provtagningar av jord för bestämning av mineralkväve utfördes vår och höst (medeldatum: 11/4 respektive 13/9) i 20-cm-skikt till 100 cm djup och i 25-cm-skikt på 100-200 cm djup. År 1979-85 bestämdes mineralkväve dessutom inom 0- 100 cm i stort sett månadsvis i system III och VI.

I odlingssystem I gav den starkt gödslade gräsvallen en medelskörd på 8.820 kg ts/ha. Skörden av den ogödslade lusernvallen i system II motsvarande 90 % därav. Avkastningen av spannmålgrödorna i system III uppgick till i medeltal 5.990 kg kärna per ha. I system IV, V, VI och VII erhölls spannmålsskördar motsvarande i genomsnitt 76, 77, 75 respektive 80 % av dem i system III. Någon utlakning av det gödselkväve som spreds på våren tycktes med något undantag inte uppstå under den aktuella växtsäsongen. I system I, II, III, IV, V, VI och VII blev den årliga nitratkväveutlakningen i medeltal 4,1, 1,4, 7,9, 2,6, 5,9, 7,0 respektive 11,8 kg N/ha. År 1980 drabbades höstvetet i system III av svampangrepp, med nedsatt skörd och ökad utlakning (20 kg N/ha) som följd. I system V (alternativ odling) blev utlakningen större efter leguminoserna (rödklöver, åkerbönor och foderärter) än efter spannmålsgrödorna. Kvävegödslingen till kornet i system VII synes ha varit överoptimal. Beräkningar visade att en ökning av medelavrinningen med 100 mm per år genom klimatförändring skulle öka utlakningen från 7 kg till 10 N/ha som medeltal för system III-VII (utan vallodling).

Mest mineralkväve fanns närmast efter gödslingen på våren. Därefter avtog mängderna, uppenbarligen genom grödornas kväveupptagning. Minst mineralkväve fanns på sensommaren-förhösten, i medeltal för stråsäd 27 kg N/ha inom 0-100 cm djup i system III och VI. Då hade grödorna normalt närmast ”tömt” alven på nitratkväve ned till 100-150 cm djup. Mineralkvävet ökade igen under hösten, uppenbarligen genom fortsatt kvävemineralisering. Även under vinterperioden (slutet av november till mitten av mars) uppkom tillskott av mineraliserat kväve, trots långa perioder med tjäle. Under vallåren i system I och II återfanns bara små mängder mineralkväve i början av hösten. I system III, VI och VII, där grödornas kvävetillgång var stor eller delvis alltför stor, uppgick mängderna mineralkväve i början av hösten (medeldatum: 13/9) till ca 30-90 kg N/ha (i ett par fall ännu mer) inom 0-200 cm, där mer än ca 50 kg innebär dåligt kväveutnyttjande. Vid alltför stort kväveutbud tog grödorna i första hand tar upp kväve i matjorden och de övre delarna av alven. Mineralkväve lägre ned utnyttjades sämre. Bara en mindre del av mineralkvävet utlakades under vinterhalvåret, medan resten blev kvar, samtidigt som tillskott genom mineralisering uppkom. Detta markkväve kunde till stor del utnyttjas av växterna nästa sommar.

Keywords

soil mineral nitrogen; nitrogen leaching; cropping systems; field experiments

Published in

Ekohydrologi
2017, number: 148
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

    UKÄ Subject classification

    Soil Science

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/104582