Abstract

Naturvårdsverket genomför Integrerad övervakning av miljötillståndet i skogsekosystem (IM) inom programområdet ”Skog”. Övervakningen är relaterad till FN-konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar ”Long-range transboundary air pollution – LRTAP 1979” (UN/ECE). IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Institutionen för miljöanalys vid SLU (IMA, SLU) utför övervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket. Miljöövervakningen omfattar ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalans, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation och studier av markprocesser. Syftet är dels att som referensområden ge relevanta bakgrundsdata, dels att söka skilja effekter av mänsklig påverkan från naturlig variation. Modellering för prognostisering av utvecklingen är ett viktigt inslag. IM programmet lämpar sig också väl till testning av modeller. Mätningarna utförs i skyddade områden med lång kontinuitet, utan skogliga aktiviteter. Deposition av luftföroreningar och potentiell klimatpåverkan är de enda mänskliga störningarna i områdena. Syftet med IM-övervakningen skiljer sig från syftena med övriga miljöövervakningsprogram genom att IM i detalj skall kunna förklara förändringar i miljön och därmed bidra till tolkningen av resultaten från de mer extensiva programmen. Föreliggande rapport redovisar undersökningar från år 2004 och inbegriper de fyra IM-områdena Gårdsjön, Aneboda, Kindla och Gammtratten. Verksamheten under året beskrivs kortfattat i text med glimtar av intressanta resultat som framkommit. Bearbetade resultat återfinns i tabellbilagan i slutet på rapporten. Mark och vatten i IM-områdena är jonsvaga, med permanent sura förhållanden och med tämligen höga aluminiumhalter i bäckvatten. Endast Gammtratten uppvisade låga halter oorganiskt aluminium, på nivåer som är tämligen ofarliga för gälandande organismer som fisk (Lydersen et al. 2002). Övriga metaller uppvisade halter i bäckvattnet under de nivåer där man anser att det föreligger risk för biologisk skada. Områdena uppvisade låga halter av oorganiska näringsämnen. Gårdsjöns närhet till havet återspeglas tydligt i kemin medan de höga halterna organiskt material påverkar vattenkvaliteten i Aneboda. Kindlas kemi förefaller präglas av vattnets snabba och ytliga transportvägar i marken, vilket är en vanlig företeelse i svensk skogsmark. Gammtratten, som är beläget längst norr ut och har låg depositionsbelastning, är det minst sura området med ett medel-pH runt 5,5 och frekvent förekommande vätekarbonatalkalinitet i bäckvattnet. Temperaturen var ca 0,5°C kallare än normalt vid de båda södra områdena medan det var betydligt varmare än normalt i Gammtratten (+2,7°C). Även i Kindla var det något varmare än normalt (+0,2°C). Nederbördsförhållandena speglar temperaturunderskottet i söder med högre nederbörd än normalt vid Gårdsjön och Aneboda medan den var normal i Kindla och Gammtratten. Årsavrinningen från Kindla var något låg medan den kan anses ha varit tämligen normal från Gårdsjön och Gammtratten men jämförelsevis hög från Aneboda. Jonflödet i Gårdsjön styrs i hög grad av nedfallet av havssalter, medan jonflödet i Aneboda och Kindla påverkas till ungefär lika delar av havssalttillförsel, svaveldeposition och interna biologiska processer. I Gammtratten styrs jonflödena i huvudsak av interna biologiska processer. Kväve uppvisar en syd-nordlig gradient med högst nivåer i Gårdsjön både med avseende på lufthalter (NO2) och N-deposition på öppet fält och i krondropp. I samtliga dessa medier har förändringarna varit tämligen små över tiden sedan 1996. Motsvarande geografiska gradienter finns även för svavel, men skillnaderna mellan områdena är mindre. Svaveldepositionen har minskat sedan 1996, vilket överrensstämmer med den generella trenden. SO2-halterna i luft har varit tämligen oförändrade. En särskild studie av krondropp i Aneboda visade att det var små skillnader i resultat mellan insamlare fördelade över hela avrinningsområdet jämfört med de permanenta utplacerade i krondroppslinjen. Parametrar som studerades var krontäckning, vattenvolymer, konduktivitet och vätejonhalt. Resultaten från krondroppslinjen i Aneboda representerar därför hela avrinnings¬området tämligen väl fram till och med 2004. Den 8-9 januari 2005 spolierades dock denna representativitet då stormen Gudrun löpte fram över södra Sverige och stormfällde huvuddelen av skogen i krondroppslinjen. Luckor uppstod även i andra delar av avrinningsområdet, men inte i samma omfattning. Även för Kindla utfördes en representativitetsstudie med avseende på de markfysikaliska förhållanden i avrinningsområdets västra del i jämförelse med den transekt där mätningar av bl.a. markvattenhalter, marktemperatur och grundvattennivåer utförs. Syftet med studien var att ta reda på om de markfysikaliska resultaten från transekten kan extrapoleras och användas vid hydrogeologisk modellering för hela avrinningsområdet. Jordprover från E- och B-horisont analyserades med avseende på porvolym, vattenhållande förmåga (vattenhalt), skrymdensitet samt hydraulisk konduktivitet. Resultaten visar att transekten har godtagbar representativitet med undantag för den uppmätta hydrauliska konduktiviteten i den bäcknära zonen, som var betydligt lägre än vad som uppmätts i övriga områden. Proverna från E-horisonten var mer representativa än proverna från B-horisonten. De senares representativitet var något bättre i transektens övre del än i den bäcknära zonen. Vidare kan noteras att E-horisonten hade betydligt högre volymvikt än B-horisonten, vilket avviker från förhållandena både i Aneboda och Gammtratten där det motsatta gäller. IM’s vattenkemiska tidsserier har kompletterats med data från IVL för perioden 1980-95 för Gårdsjön och Aneboda. Detta innebär förlängning av tidserierna. Resultaten visar att den minskade svaveldepositionen ännu så länge inte påverkat halten och flödet av totalaluminium i bäckarna i särskilt hög grad. Den minskade depo¬sition har dock påtagligt minskat halterna och flödena av det oorganiska aluminiumet, vilket är mycket positivt med tanke på dess toxicitet. Denna minskning har skett trots marginella förän¬dringar i pH och halter organiskt material i bäckvattnet, vilket indikerar att minskningen är en effekt av förbättrat surhetstillstånd i marken snarare än i bäcken. Denna förbättring bör fortsatt följas och beaktas av t.ex. Skogsstyrelsen vid deras bedömning av behovet av åtgärder mot markförsurning

Keywords

Integrerad miljöövervakning; skog; surhet; kväve; organiskt material

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
2006, number: 2006:12
Publisher: Institutionen för miljöanalys, SLU

SLU Editors

• Löfgren, Stefan

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Fish and Aquacultural Science
Forest Science
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/10563