Abstract

Syftet med detta kunskapsunderlag är att förbättra underlaget för fortsatt forskning inom området uppströmsarbete och hållbara kretslopp av växtnäring från avlopp. Rap-porten initierades av att Svenskt vatten utveckling 2016 krävde att VA-kluster Mälarda-len väsentligt skulle utöka sin forskning inom området. Rapportens tyngdpunkt ligger på organiska mikroföroreningar som uppmärksammats de senaste åren, läkemedel, högfluorerade ämnen (PFAS) och mikroplaster.
Grundläggande för att bygga tillförlitlig kunskap är säkra analyser, vilket kan vara spe-ciellt utmanande för organiska mikroföroreningar. Cajsa Wahlberg ger i sitt bidrag råd och rekommendation för hur man bör planera och genomföra provtagning, provförva-ring, analys och bearbetning, för att analysresultaten ska bli så säkra som möjligt.
Mängd och koncentration av läkemedel och PFAS-ämnen i olika avloppsfraktioner be-stäms av ämnenas användning i samhället. Sahar Dalahmeh redogör för använd-ningen av olika läkemedel, vilka läkemedel som används mest och hur förskrivningen fördelar sig mellan sjukhus och öppenvård, och mellan patienter i olika åldrar. Genom-gången visar att för vissa läkemedel, speciellt kontrastmedel, vissa dermatologiska lä-kemedel samt antibiotika som ges intravenöst, är koncentrationen i sjukhusavlopp vä-sentligt högre än i annat avlopp, trots att den allra största delen av den samlade mäng-den läkemedel används ute i samhället. Äldre personer (65 år eller äldre) använder vä-sentligt mera läkemedel än yngre personer. Uppströmsåtgärder för att minska använd-ningen av läkemedel och deras flöde till reningsverken kan därför inriktas på att 1) lä-kemedelsgenomgångar för patienter med många läkemedel med syfte att ta bort onö-dig och skadlig överförskrivning, 2) ersätta läkemedel med andra terapier/livsstilsför-ändringar som motion, kostförändring, akupunktur, etc. när möjligt, 3) styrmedel för att gynna utveckling och användning av mindre miljöskadliga läkemedel och 4) lokal be-handling av avlopp som innehåller höga koncentrationer av läkemedel, som avlopp från sjukhus och äldreboende.
PFAS-ämnen är genom sina ytaktiva och beständiga karaktärer mycket användbara som impregnerings- och ytbehandlingsmedel och används i många olika produkter. De har i låga koncentrationer detekterats i många kläd- och hushållsprodukter. Eftersom PFAS-ämnen är svår- eller onedbrytbara i naturen sker en kontinuerlig ackumulering. För att förhindra denna är uppströmsåtgärder i form av minskad eller stoppad tillverk-ning och användning mest effektivt. Det finns emellertid redan mycket PFAS i kretslop-pet. Den största tillförseln till svenskt territorium sker genom atmosfäriskt nedfall och den största tillförseln till befolkningen och till avloppsvattnet sker troligen med dricks-vattnet. Flera dricksvattentäkter har fått stänga på grund av för höga halter av PFAS. PFOS har förbjudits i EU, men tyvärr har flera av de ämnen som ersatt PFOS visats bilda PFOS och andra PFAS-ämnen under sin nedbrytning.
I ett separat kunskapsunderlag har Katarina Hansson m. fl. sammanställt befintliga data på inkommande halter av läkemedel och andra miljöstörande organiska ämnen till olika reningsverk inom VA-kluster Mälardalen. För att underlätta prioritering av vilka ämnen som gör analyseras har författarna kopplat de miljöstörande ämnena till olika listor med prioriterade ämnen, som vattendirektivet, dricksvattendirektivet och Läkeme-delsverkets lista över substanser som bör övervakas. En databas i Excellformat med de befintliga data från projektet finns fritt tillgänglig på VA-kluster Mälardalens hemsida.
Jesper Olsson visar i sin sammanställning av två studier att ca hälften av de läkemedel som kommer till reningsverket med inkommande avloppsvatten finns kvar i det utgå-ende renade avloppsvattnet. Den totala andelen av inkommande läkemedel som ham-
3
nar i slammet är liten, mindre än 1 % enligt de två studierna. För vissa läkemedel hamnar
dock till stor del, runt 100 %, i slammet. De läkemedel som i stor utsträckning hamnar
i slammet är i regel sådana som binds hårt till organiskt material och har låg vattenlöslighet,
varför osäkerheten är stor om vad som händer med dessa ämnen när slammet
använts som gödsel och blandats in i matjorden.
Erik Levlin går igenom ett antal teknikbaserade uppströmsåtgärder för att minska tillförseln
av läkemedel och andra organiska miljöskadliga ämnen till reningsverket. Åtgärder
riktigt nära källan för läkemedlen är tillförsel av nedbrytande enzymer i toalettstolen och
källsortering och separat omhändertagande av urin. Något längre från källan är separat
rening inkluderande behandling med ozon och/eller aktivt eller biokol av avlopp från
sjukhus och liknande verksamheter. Erik Levlin visar också på betydelsen som ledningsmaterialet
har för förorening av vattnet med dels miljöstörande ämnen som finns i
ledningsmaterialet och dels för miljöstörande ämnen som kan tränga in genom ledningen
från omkringliggande massor.
Amanda Folkö och Cecilia Bertholds går igenom hur mikroplaster sprids via avlopp och
deras effekter i miljön. De diskuterar olika källor till mikroplaster till såväl blandat kommunalt
avloppsvatten och slam, som till dagvatten. De betonar behovet av utveckling
av standardiserade metoder för provtagning och analys, samt att ökad kunskap behövs
om olika källors bidrag och hur dessa bidrag kan minskas. De källor som först bör studeras
inkluderar hushållens nedspolning av skräp och tvätt av textilier, verksamheter
som tvätterier samt dagvatten, som tillförs mycket partiklar från däck, vägbanor och
konstgräsplaner.

Keywords

läkemedelsrester; avloppssystem; högfluorerade ämnen; PFAS

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2020, number: 106
Publisher: Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Editors

• Jönsson, Håkan

  • Department of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Water Engineering
Other Medical Engineering
Environmental Management


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/106640