Abstract

Referenspopulationen i Haparanda-Kalix,, Norrbotten var tidigare en del av förvaltningsmärkning Älg Norrbotten – Tema Vilt och Skog Norr – som inleddes i Norrbotten under vårvintern 2016 då 90 älgar GPS-märktes på tre olika studieområden (Gällivare, Junosuando och Haparanda-Kalix) som samtliga har fått stora skador på ungskogen vintertid och var därför föremål för fördjupade studier om älgarnas rörelsemönster och val av livsmiljöer. Forskningsprojektet initierades av Skogsbrukets jaktgrupp Norrbotten, Jägareförbundet Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten och Sveriges lantbruksuniversitet. Finansiering skedde dels via länets älgvårdsfond dels via markägare bestående av Sveaskog, SCA, Norra skogsägarna, Statens fastighetsverk, Allmänningarna, Kyrkan samt LRF. Haparanda-Kalix området urskilde sig ifrån de andra områdena att en del av älgarna använde skärgårdsmiljön i stor sett året om som är en unik miljö utifrån ett älgförvaltningsperspektiv. Detta studieområde är också en av få världen över som dokumenterar älgens rörelse och resursanvändning i skärgårdsmiljö. SLU bestämde sig därför att fortsätta studera älgarna som rörde sig längst ute i skärgården och när halsbanden togs av för alla andra älgar under vårvintern 2019 fick vissa älgar således nya sändare. Från och med 2019 rapporteras forskningen om ”Skärgårdsälgarna” som en del av SLU:s viltforskning. Samanalys med data från tidigare forskning i norra Sverige (t. ex. Älg-i-Mittskandia och avslutade och pågående älgförvaltningsprojekt i Västerbotten och Norrbotten) och södra Sverige (t. ex. avslutade projekt Tema vilt och skog och Sydälg) gör det möjligt att jämföra förhållanden mellan södra och norra Sverige. Referenspopulationen i Haparanda-Kalix tar en viktig position i den forskning som SLU och Institutionen för vilt, fisk och miljö bedriver om klimat och växt-djurinteraktioner längs Sveriges syd-nord gradient. Målet är att fortsatt ta fram ny och relevant kunskap för en förbättrad förvaltning av våra viltresurser. SLU:s forskning ska täcka luckor i befintlig kunskap där samverkan mellan olika aktörer krävs. Foder och fodernyttjande samt förbättrade metoder för övervakning av viltpopulationernas påverkan är fortsatt centrala frågor tillsammans med klimatpåverkan på växt-djur interaktioner, fysiologi samt foderkvalitet. Delmålsättningar är att beskriva, analysera och om möjligt förklara varför djur återkommer till samma områden gång på gång, och varför djur ansamlas på vissa platser. En central fråga är att studera djurens fördelning i landskapet. Här rapporterar vi vad som hänt med 11 GPS-märkta älgar i Haparanda-Kalix som rör sig längst ute i skärgården mellan mars 2019 och 2020. Projektet fokuserar på älgarnas rörelse som vandringsbeteende, deras fördelning i landskapet, livsmiljöanvändning och aktivitet.

Keywords

fördelning; rörelse; aktivitet; livsmiljö

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2020, number: 2020:2
Publisher: Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Neumann Sivertsson, Wiebke

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Stenbacka, Fredrik

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Dettki, Holger

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Singh, Navinder

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Ericsson, Göran

  • Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Ecology
Forest Science
Fish and Wildlife Management


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/107690