Lunner Kolstrup, Christina
- Department of People and Society, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2020Open access
Bergström Nilsson, Sara; Lans Strömblad, Helena; Lunner Kolstrup, Christina
Det finns lantbruksföretagare som idag upplever en stor arbetsbelastning, ekonomisk börda, frustration och stress orsakat av olika lagkrav och myndighets- och branschkontroller, vilket är ett allvarligt hinder för utveckling och tillväxt i sektorn. Denna studie syftade till att identifiera och kvantifiera tid och kostnader för olika regelverk som belastar de svenska lantbruks- och landsbygdsföretagarna och analysera effekterna av dessa. Studien omfattade analys av utvecklingen av antalet regler som gäller för lantbruksföretag under 1996-2016. För att kvantifiera tid och kostnad för lantbruksföretagens administration användes en digital dagbok där cirka 50 lantbruksföretagare registrerade den tid som de årligen lade ner för insamling, dokumentation och rapportering av uppgifter och kostnader för administration, kontroll, inspektioner och tillstånd. Vidare intervjuades 30 lantbruks- och landsbygdsföretagare, statliga tjänstemän och rådgivare om deras erfarenheter kring lagstiftning och byråkrati i svensk livsmedelsproduktion.
Under 20-årsperioden 1996-2016 ökade antalet lagkrav som berör lantbruket med 120%. Flest lagkrav berör gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling (ca 450 lagkrav). Under samma period ökade även kravet på antalet journaler med 340% (från 5 till 22) och tillfällen då det krävs en anmälan eller tillstånd med 450% (från 6 till 33).
Den ökande byråkratin tar tid att hantera och medför en kostnad och mental belastning för företagen. Den administrativa aktivitet som tog mest tid var journalföring, märkning och rapportering av djur. Kostnaden för rapportering av djur (per djurenhet) var fem gånger högre för får jämfört med nötkreatur. Förberedelser, genomförande och efterarbete av kontroller var den administrativa aktivitet som tog näst mest tid för företagen. Drygt 70% av företagen som deltog i studien kontrollerades minst en gång under en sexmånadersperiod. Knappt 30% av företagen kontrollerades av både myndighet och bransch under samma period. Flera företag framförde önskemål om att kommuner, myndigheter och bransch skulle samordna eller samverka kring kontroller.
De flesta företagen som medverkade i projektet var generellt nöjda med sin inspektör eller kontrollant men upplevde det som ett stort problem när kontrollanten hade låg kompetens, speciellt inom djurskydd. De ansåg att utfallet av kontrollen delvis var ett resultat av vilken kontrollant de haft, eller vilken kommun de var verksamma i och att det skiljde sig åt mellan kontrollanter och kommuner. Företagarna upplevde tvärvillkorskontroller extra jobbiga, då en avvikelse kunde få stora ekonomiska konsekvenser. Tjänstemännen ansåg att de arbetade med samsyn inom myndigheten och kände sig ibland hotade och uthängda i media. Det har i många år funnits en politisk vilja att förenkla regelverket för företagen. Detta har avspeglats i att flera myndigheter har fått i uppdrag att förenkla via sitt regleringsbrev. Frekvensen på detta uppdrag har varierat mellan olika myndigheter och år. Förenklingarna som genomförts har ibland förenklat för företagen och ibland för myndigheterna.
Lantbruksföretagare; Lantbrukare; Myndigheter; Lagstiftning; Regelverk; Kontroll; Inspektioner; Byråkrati
Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2020, number: 2020:7ISBN: 978-91-576-8980-1Publisher: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
Agricultural Science
Law and Society
Business Administration
https://res.slu.se/id/publ/107691