Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2020Open access

Hållbart nyttjande av lågt exploaterade fiskbestånd : ett pilotprojekt om ökat fiske på braxen

Sundblad, Göran; Svensson, Rebecka; Östman, Örjan

Abstract

I linje med Sveriges livsmedelsstrategi finns det i dag ett intresse av att nyttja fler arter inom svenskt fiske. Målsättningen är att nyttja potentialen i arter och bestånd som i nuläget kan anses vara lågt exploaterade, det vill säga där uttaget förväntas kunna ökas utan att reproduktionsöverskottet minskar. För att belysa hur uppföljning och säkerställande av ett hållbart nyttjande kan gå till har vi sammanställt kunskap om braxen (Abramis brama), som är en av de arter som i dag kan anses ha bestånd med lågt eller inget fiske. Vår genomgång av befintliga underlag gjorde oss positivt överraskade. Braxen, och troligen flera andra potentiellt intressanta arter, fångas relativt väl upp av befintlig resurs- och miljöövervakning, vilket möjliggör användande av både storleks- och abundansindikatorer i flera sjöar och kustområden. Att dessutom åldersläsning av braxen har genomförts i vissa mindre sjöar är mycket positivt då det möjliggjorde exemplifiering av mer avancerade indikatorer och förvaltningsmål för ett bestånd baserat på demografi, kroppstillväxt och dödlighet, till exempel beräkningar av ’Optimal längd’, lämpliga fönsteruttag och uppföljning av andelen stor lekfisk (s.k. ’mega-spawners’). Vilka indikatorer som är lämpligast att använda i praktiken är dock avhängigt tillgängliga data och vilka mål som förvaltningen sätter upp för beståndet i fråga. De indikatorer som väljs ut för att mäta måluppfyllelsen kommer också att behöva referenspunkter, d.v.s. indikatorvärden som signalerar att åtgärder behövs. Vi fann dock stor geografisk variation i biologiska egenskaper som både täthet, tillväxt och demografisk struktur, varför vi anser att regionalt anpassade förvaltningsplaner och förvaltningsmål är det mest lämpliga. För att ta fram regionalt anpassade indikatorer och referenspunkter till dessa mål krävs en initial datainsamlingsinsats. Bland de mest prioriterade underlagen i en fortsatt kunskapsuppbyggnad är en systematisk åldersläsning och bedömning av könsmognad. Vi ser det som mest prioriterat att samla information från de stora sjöarna (utom Vättern) och från havsbassängerna Bottenviken, Bottenhavet och Egentliga Östersjön, åtminstone under ett år för att möjliggöra en statusbedömning av indikatorer relaterade till naturlig demografi och hållbart uttag. Särskilt för braxen som blir könsmogen relativt sent, är långlivad och relativt stor, är längd och åldersfördelning vitala parametrar för att kunna skatta effekten av uttag på bestånden. Dessutom behövs en väl fungerande journalföring av fiskets fångster. I de fall där åldersläsning och fiskerioberoende underlag saknas anser vi att enklare längdbaserade indikatorer ska tas fram inom självskattningsprogram. Genom kontinuerlig längdmätning av fångsterna i ett fiske kan exempelvis indikatorn L10-median-L90 användas för en enklare uppföljning av rekryteringen till fisket och samtidigt indikera om fisketrycket är för högt, vilket förväntas visa sig genom en minskande andel stora individer. I vår sammanställning redovisas ett antal indikatorer av varierande komplexitet men vilka som blir aktuella beror av vilka mål förvaltningen sätter upp. Vi har inte kunnat sätta referenspunkter eftersom det är beroende av de lokala förutsättningarna för just det förvaltningsområdet - men vi visar vilka indikatorer som fungerar för vad och bör kunna användas med relativt liten arbetsinsats. Vi har utgått från braxen, men vår målsättning är att indikatorerna skall vara användbara också i andra sammanhang där livsmedelsstrategins mål om ett ökat inhemskt resursutnyttjande i framtiden också inkluderar andra arter och bestånd.

Keywords

Beståndsuppföljning; fiskförvaltning; förvaltningsmål; indikatorer; livsmedelsstrategi; resursutnyttjande; underutnyttjade arter

Published in

Aqua reports
2020, number: 2020:14
eISBN: 978-91-576-9802-5
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet