Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2020Peer reviewed

Omtvistade landskap : navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter

Kløcker-Larsen, Rasmus; Skarin, Anna; Stinnerbom, Marita; Vannar, Jonas; Alam, Moudud; Kuhmunen, Mikael; Lawrence, Rebecca; Nygård, Jakob; Raitio, Kaisa; Sandström, Per; Sandström, Stefan; Stinnerbom, Jonas; Wik-Karlsson, Jenny; Österlin, Carl

Abstract

Trycket från konkurrerande markanvändning på renskötselns betesmarker i norra Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. De föranleder omfattande kumulativ (samlade) påverkan på en skala som för många samebyar hotar framtiden för den naturbetesbaserade renskötseln och därmed även den samiska kulturen. Samtidigt upplever tjänstemän på förvaltningsmyndigheterna och flera verksamhetsutövare att de inte förmår att beakta och/eller motverka dessa effekter. Detta delvis på grund av en akut brist på kunskap och beslutsverktyg men också på grund av en avsaknad av politiska styrmedel och lagstiftning. I denna rapport presenterar vi ny kunskap från vår forskning som bidrar till att förstå hur staten, exploatörer och samebyar kan förbättra hanteringen av kumulativa effekter på renskötseln och samisk markanvändning. Resultaten är från projektet ’Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter’ (CO-LAND). Syftet med projektet har varit att ta reda på hur myndigheter och beslutsfattare kan förbättra sina beslut och sin roll för att minska konflikterna mellan olika markanvändare i en tid när trycket på markerna ökar. Den samlande ansatsen till forskningen var inspirerad av deltagande aktionsforskning, med särskild vikt vid att använda traditionell samisk kunskap. Forskningen har genomförts i partnerskap mellan projektets samiska organisationer knutna till renskötseln och forskningsinstitutionerna. Arbetet har organiserats i sex delstudier som har levererat följande huvudsakliga slutsatser:

1. Exploatörer tar otillräcklig hänsyn till kumulativa effekter på samebyar I denna studie visar vi på hur gruvbolags miljökonsekvensbeskrivningar vid exploatering av mark tar otillräcklig hänsyn till kumulativa effekter på samebyar och deras renskötsel. Vi argumenterar för att det behövs en starkare statlig reglering kring samiska rättigheter i tillståndsärenden samt ett behov av en mer detaljerad vägledning från relevanta myndigheter över hur tjänstemän och verksamhetsutövare förväntas bedöma kumulativa effekter och hur de ska ge samebyar inflytande.

2. Sverige sämst avseende urfolks inflytande vid miljöbedömningar I denna studie visar vi på hur svenska myndigheter och bolag ger samebyar otillräckliga villkor för att skydda sina rättigheter vid miljöbedömningar. Sverige är sämst av fem jämförda länder på att ge ursprungsfolk möjlighet att skydda sina rättigheter vid miljöbedömningar av exempelvis nya gruv- och vindkraftsparksetableringar. Utifrån resultaten argumenterar vi för att samiskt inflytande kan ökas genom samförvaltning av miljöbedömningar och finansiering till samebyar för att göra sina egna studier. 

3. Vindkraftens påverkan under driftsfas I denna studie visar vi hur renar väljer betesområde i ett kalvningsområde i Malå sameby där två vindkraftparker är i drift. Studien är ett led i att klarlägga hur renar förhåller sig till infrastruktur och annan markanvändning i landskapet. Genom analys av GPS-data visar vi att renarna undviker områden i och kring vindkraftparkerna och att de undviker områden där vindkraftverken inte är skymda av topografin, medan de ökar användningen av områden där vindkraftverken är skymda.

4. Metodik för att beräkna störningszoner En viktig fråga i miljökonsekvensbedömningar är att uppskatta hur djurpopulationer påverkas av olika typer av infrastruktur och mänsklig aktivitet. I denna explorativa studie har vi vidareutvecklat metodiken för att statistiskt beräkna hur olika typer av infrastruktur samverkar i påverkan på djurens val av vistelseområde. Studien kombinerar simuleringar och riktiga data från renar utrustade med GPS-halsband som vistats i Lögdeå konventionsbetesområde i Vilhelmina Norra sameby.

5. Vattenkraftutbyggnaden i Porjus och Vojmån – effekter och möjliga åtgärder I den här studien har samebyarna Sirges och Vilhelmina Norra tillsammans med forskarna genomfört en kumulativ konsekvensanalys av hur de påverkas av trycket från annan markanvändning, hur de över tid har anpassat sig till denna kumulativa påverkan och vilka konsekvenser den fått på deras renskötsel. Vidare beskriver vi förslag på åtgärder för att förbättra den gröna infrastrukturen för renarna och renskötseln, och möjligheterna till att upprätthålla och stärka den traditionella renskötseln i samebyarna.

6. Hur myndigheter kan efterleva sina skyldigheter mot samebyar I denna studie undersökte vi hur svenska myndigheter och samebyar anser att statens skyldigheter gentemot renskötseln kan efterlevas i samband med tillståndsprocesser och markanvändningsplanering. Resultaten visar på behovet av att uppdatera sektorslagstiftningen utifrån samiska rättigheter och med hänvisningar till hur statens skyldigheter ska genomföras. Mycket kan även åstadkommas genom att förse samebyar med utökade finansiella resurser för att kunna delta i beslutsprocesser. Det är också viktigt att satsa på kompetensförsörjning i myndigheter, inklusive vägledning och checklistor utarbetade gemensamt mellan myndigheter och renskötselns företrädare.

Published in

Rapport / Naturvårdsverket
2020, number: 6908ISBN: 978-91-620-6908-7Publisher: Naturvårdsverket