Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2020Open access

Utformning och uppföljning av fiskpassagelösningar : underlagsrapport till Havs- och vattenmyndighetens webbvägledning

Persson, Lo; Leonardsson, Kjell

Abstract

Anläggandet av fungerande passagelösningar är komplext och i många fall plats- och artspecifikt. Denna underlagsrapport beskriver processen för att komma fram till vilken typ av lösning som passar i varje enskilt fall. Vad som är den bästa lösningen i det specifika fallet beror av de fysiska förutsättningarna på platsen där fiskpassagen ska anläggas, samt vilka egenskaper målarten(erna) besitter och vilka krav som därigenom ställs på passagen för att fiskarna ska använda den. Anläggandet av fiskpassager i Sverige följer den historiska utvecklingen och de målarter som varit i fokus. Från att i början framförallt ha handlat om att möjliggöra uppströmsvandring för lekvandrande laxfiskar, till att omfatta fler arter och även nedströmspassage. Detta gjorde att man från början anlade (ofta) branta bassängtrappor och motströmsrännor för att efter år 2000 mer och mer anlägga naturlika fiskvägar i form av omlöp och bassängtrappor i form av slitsrännor då båda dessa typer av uppströmspassage anses fungera för ett stort antal arter. När det gäller nedströmspassage har endast ett fåtal svenska kraftverk utrustats med specifika nedströmslösningar där fiskanpassade galler hindrar fisken från att passera genom turbinerna och istället leder fisken till en alternativ nedströmspassage. Denna typ av avledare har börjat anläggas i mindre vattendrag (<80 m2/s) och försök med olika spaltvidd och lutningar pågår och utvecklingen går framåt. För att en passagelösning ska fungera måste fisken hitta/lockas till ingången av passagen och sedan ges förutsättningar att vilja och kunna fortsätta igenom passagen. Detta betyder att placeringen av ingången och möjligheten att skapa anlockning är ett viktigt första steg. God kännedom om var och hur fisken rör sig i området är en fördel. Passagen måste sedan dimensioneras utifrån den största individ som ska kunna passera. I rapporten ges några tumregler där längden på bassängliknande strukturer bör vara minst 3 gånger den största fiskens längd; bredden på längre partier minst 9 gånger den största fiskens bredd (vissa kortare passager kan vara smalare, exempelvis slitsen i en slitsränna). Vad gäller djupet rekommenderas ca 5-7,5 gånger fiskens höjd i till exempel slitsrännor för lax. När det gäller vattenhastighet och krav på simkapacitet bör man ha de minsta och svagaste individerna i åtanke och göra det möjligt även för dessa att passera. Det räcker med att en liten del av passagen har för hög vattenhastighet för att passagen ska förbli ett vandringshinder. Det bör dock noteras att det kan vara svårt att tillgodose alla fiskars behov i en och samma passage. Till exempel krävs vattenhastigheter på över 2 m/s för god attraktion av lax medan sammanhängande stråk av låga vattenhastigheter behövs för att svagsimmande arter och livsstadier ska kunna passera. Genom att tillföra struktur på botten kan man skapa en större variation av vattenhastigheter. För nedströmsvandrande fisk som ska avledas med hjälp av galler gäller att strömhastigheten genom gallret och i området i närheten av gallret inte får vara så hög att fisken riskerar att klämmas fast eller igenom gallret. Vattnets hastighet får inte heller hindra fisken att hitta en flyktöppning. Många fiskar vandrar mellan olika delar av vattendrag eller till andra vattendrag, sjöar eller till havet. Vandring sker för att födosöka, reproducera sig eller söka skydd. Dessa vandringar utförs mer eller mindre synkront av en stor del av populationen. Vissa individer sprider sig också till nya områden. Vilken sorts passagelösning som bör anläggas beror av vilken typ av vandring som ska möjliggöras eller om det är möjlighet till spridning och/eller återkolonisering som ska tillskapas. Typ av rörelser (vandring eller spridning) har också väldigt stor inverkan på vilken typ av uppföljning som är möjlig. Passageeffektivitet har varit ett vanligt mått för att följa upp fiskpassagers funktion. Då motivationen hos individer som inte passerar oftast är okänd utgör passageffektivitet ett minimimått på funktion. Passageeffektivitet kan dock vara lämpligt för att utvärdera nedströmslösningar i samband med nedströmsvandring av ål, smolt (öring och laxungar på väg till större sjö eller havet), samt vuxen laxfisk som återvänder nedströms efter lek (kelt). För utvärdering av uppströmslösningar kan direkta observationer i kombination med fiskräknare ge en god uppfattning om anläggningens funktion.

Keywords

fiskvandring; fisktrappa; vattenkraft; konnektivitet; uppströmsvandring; nedströmsvandring; bassängtrappa; slitsränna; omlöp; anlockning; avledning; omprövning; vattendirektivet

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2020, number: 2020:4
Publisher: Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö, Sveriges lantbruksuniversitet