Abstract

Från 2010 till 2015 var det en generell ökning av antalet nya sjukfall i Sverige, men från 2015-2016 låg det på samma nivå. Psykiatriska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsorsaken, och inom denna grupp finns diagnosen stressutlöst utmattningssyndrom. Den ger ofta nedsatt arbetsförmåga under lång tid och patienterna har svåra kroppsliga och kognitiva symptom. Forskning har visat att rehabilitering i trädgård med tillgång till natur kan korta ned rehabiliteringstiden. Syftet med denna studie var att beskriva metodutvecklingen av naturunderstödd rehabilitering på gård med ett interdisciplinärt team med legitimationsutbildningar. Studien genomfördes under april 2016 – december 2018 på GreveGarden där man byggt upp utemiljö och växthus från Patrik Grahns åtta karaktärer. Det fanns samlingsrum med öppen eld, ett stort växthus med porlande vattenkanal och guldfiskar, tillgång till varierad trädgård och kök. I närområdet fanns lantgårdar med mjölkkor, får och hästar, samt skog. Det interdisciplinära teamet bestod av en projektledare som är högskoleutbildad trädgårdsmästare och legitimerad sjuksköterska, en legitimerad sjukgymnast med inriktning mot basal kroppskännedom, en legitimerad arbetsterapeut och en legitimerad läkare som i teamet mest använde sin utbildning som diplomerad samtalsgrupp- och symboldramaterapeut. Målgruppen var sjukskrivna personer, bosatta i Skaraborg, med diagnos stressutlöst utmattningssyndrom. Totalt inkom det 98 remisser, 91 kvinnor och 7 män. Remittenter var vårdcentraler (80 st.), företagshälsovård (11 st.), vuxen psykiatrisk mottagning (4 st.), medicinmottagning (2 st.) och en privat läkare (1 st.). Totalt har 63 behandlingar avslutats. Fem av dessa patienter har gått två omgångar. Könsfördelningen har varit 56 kvinnor och två män. Av de inkomna remisserna har 40 ej lett till rehabilitering av olika anledningar, exempelvis ej lämplig diagnos, gått till annan behandling eller påbörjat arbetsträning under kötiden, samt ekonomiska svårigheter med transport. Åtta patienter har ingått i varje behandlingsgrupp. Rehabiliteringstiden var tre halvdagar per vecka i 14 veckor och varje dag leddes av två teammedlemmar. Dagarna hade en igenkännbar rytm. Samling i grupp med avslappning och samtal skedde i början av dagen. Närvaron prioriterades högt, men väl på plats kunde patienterna vara aktiva eller ta det lugnare. Behandlande aktiviteter anpassades till individen och gruppen. Vistelse utomhus ingick vid varje tillfälle. Samling med fika efter promenad och avslutning i grupp med reflektioner ingick alltid. Det utvecklades samsyn i teamet kring patienternas mönster, deras styrkor och svårigheter. Detta gav underlag för arbete tillsammans med patienten med mål och delmål. I avslutningsfasen deltog någon ur teamet på avstämningsmötet med försäkringskassan och arbetsgivaren eller arbetsförmedlingen. Patienterna var positiva till miljön, det interdisciplinära teamet och den metod som varje profession använde. Opartisk utvärdering har gjorts av Skaraborgsinstitutet.

Keywords

utmattningssyndrom; rehabilitering; vårdteam; natur; djur

Published in

SLU Framtidens djur, natur och hälsas rapportserie
2021, number: 8
ISBN: 978-91-576-9823-0, eISBN: 978-91-576-9824-7
Publisher: SLU Future One Health (tidigare SLU Framtidens djur, natur och hälsa)

SLU Authors

• Lidfors, Lena

  • Department of Applied Animal Science and Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

SLU Future One Health


Sustainable Development Goals

Ensure healthy lives and promote well-being for all at all ages


UKÄ Subject classification

Agricultural Occupational Health and Safety
Social Sciences Interdisciplinary
Other Biological Topics


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/110547