Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2020Open access

Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer : rödlistade arter i Sverige 2020


Eide, Wenche (ed.); Ahrné, Karin (ed.); Bjelke, Ulf (ed.); Nordström, Sanna (ed.); Ottosson, Elisabet (ed.); Sandström, Jonas (ed.); Sundberg, Sebastian (ed.)

Abstract

2020 års upplaga av den svenska rödlistan är den femte i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och har reviderats vart femte år sedan 2000. I rödlistan bedöms hur stor risken är för att enskilda arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med över 100 artexperter, indelade i ett antal expertkommittéer efter organismgrupper.

Under arbetet med 2020 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för ca 21 740 arter och ca 2 400 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter). Av de bedömda arterna klassificerades 2 249 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 746 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Andelen rödlistade arter av antalet bedömda är 21,8 %, vilket är en ökning jämfört med tidigare år och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden i Sverige.

I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten är indelad i en allmän del med resultat och diskussion, följd av fyra kapitel inriktade på olika landsdelar och slutligen nitton organismgruppsvisa kapitel. Indelningen syftar till att lyfta fram geografiska likheter och olikheter mellan regionerna. Land- och sötvattenslevande arter samt deras livsmiljöer behandlas i kapitlen om Götaland, Svealand och Norrland, medan marina och brackvattensarter behandlas i kapitlet om havsmiljöerna.

Fåglar, skalbaggar, fjärilar och mossor är exempel på organismgrupper med reella försämringar jämfört med 2015. För ryggradslösa djur i sötvatten och marina miljöer är skillnaderna små, men kunskapsnivån fordrar en utökad uppföljning. Det som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är markanvändningen inom jord- och skogsbruket, där påverkansfaktorerna avverkning och igenväxning är de viktigaste faktorerna. Andra påverkansfaktorer som har stor betydelse – idag och framåt – både för kvaliteten på många arters livsmiljöer och direkt för arterna är: klimatförändringar, fiske t. ex. bottentrålning, exploatering, torrläggning av våtmarker, vattenreglering, svampsjukdomar på alm och ask och konkurrens från främmande invasiva arter.

IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av organismgrupper. Skillnader mellan de fem rödlistorna visar en liten förbättring för grod-/kräldjur och däggdjur samtidigt som fåglar och mossor uppvisar en försämring. Sammantaget är skillnaderna små, men något minskande, dvs. den hastighet med vilken vi förlorar artmångfald har ökat något

Published in

SLU Artdatabanken rapporterar
2020, number: 24
ISBN: 978-91-87853-56-2, eISBN: 978-91-87853-57-9
Publisher: SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet