Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2021

Underutnyttjade arter i svenskt fiske : en ekonomisk analys

Malmström, Nils; Waldo, Staffan

Abstract

I svenska vatten finns ett antal fisk- och skaldjursarter som fiskas långt under de nivåer som bestånden klarar. Dessa arter benämns ofta som underutnyttjade. Ett ökat fiske skulle kunna bidra inte bara till fiskets ekonomiska bärkraftighet utan också till ökad självförsörjning av livsmedel och i vissa fall positiva effekter på de marina ekosystemen. Att det inte sker fiske på en art trots att det finns biologiskt utrymme att göra det kan ha flera anledningar. En är regleringar som gör det svårt för fisket att nyttja arten, exempelvis regler kring redskapsutformning, säsonger, eller restriktioner kring var fisket får ske. Vanligtvis finns det en biologisk grund för sådana regleringar som exempelvis att minska risken för bifångster av känsliga arter. I andra fall kan nyttjandet vara lågt på grund av svag efterfrågan på arten. Finns det inga ekonomiska incitament att bedriva fiske kommer arten inte att nyttjas fullt ut. Från en ekonomisk synvinkel är en sådan art inte underutnyttjad även om det finns ett biologiskt utrymme att öka fisket.

Rapporten inkluderar fyra exempel på underutnyttjade arter; braxen, mört, spigg och havskräfta. Braxen och mört är exempel där tillgången är god men där efterfrågan från konsumenter är låg. Det är därför framför allt marknadshinder som gör att braxen och mört inte utnyttjas. Spigg och havskräfta är arter som det idag finns en marknad för och det är framför allt olika former av regleringar som gör att arterna inte fiskas i större utsträckning.

Fiske efter braxen och mört kan ske både i Östersjön och i insjöar och det landas en del braxen i båda områdena även om volymerna är små. Det pågår emellertid flera projekt för att skapa en större marknad för braxen i Sverige. Intresset för att börja landa bland annat braxen och mört i insjöfisket analyseras utifrån en enkät till svenska insjöfiskare. Resultatet visar att det finns ett intresse att börja landa braxen medan intresset för mört är betydligt mindre. För att öka landningarna av braxen och mört angav fiskarna att de ville ha drygt 20 kr kilot vilket är i paritet med priset svenska fiskare får för torsk men lägre än traditionella insjöarter som gös och kräfta. Fisket angav även intresse för att fiska mer lake. Uttaget av lake begränsas dock av tillgången, förutom i Vättern, och det är därför tveksamt om lake kan räknas som en underutnyttjad art i andra svenska insjöar.

Om ett fiske på braxen och mört skulle komma igång i en större skala kan det bidra till yrkesfiskets ekonomiska bärkraftighet. Framför allt för det småskaliga fisket i Östersjön skulle det kunna innebära ett viktigt tillskott som komplement till annat fiske. Det är svårt att bedöma hur stora volymer braxen och mört som kan landas i svenskt fiske totalt, men i relation till svensk konsumtion av fisk och skaldjur skulle volymen vara liten och således också bidraget till svensk livsmedelsförsörjning. Ett fiske efter braxen och mört skulle emellertid kunna ha stora positiva effekter på lokala ekosystem vilket har ett samhällsekonomiskt värde. Arterna fiskas av miljövårdande orsaker i många insjöar med syfte att förbättra vattenkvaliteten genom minskade bestånd (så kallat reduktionsfiske). Ett yrkesfiske i dessa sjöar skulle kunna bidra både till att hålla nere bestånden och till ökad livsmedelsproduktion.

Utnyttjandet av spigg hindras framför allt av att det saknas tillstånd för fiskenäringen att använda finmaskiga redskap i Östersjön. Regleringen grundar sig i risken för bifångst av känsliga arter som lax och torsk. Spigg finns i stora mängder i Östersjön och ett spiggfiske med finmaskig trål håller för närvarande på att ses över. Fiske efter spigg skulle framför allt vara ett tillskott för det pelagiska fisket, men det hade möjligtvis också kunnat bidra till det småskaliga kustfisket i Östersjön. Spigg används inte för humankonsumtion utan säljs till produktion av fiskmjöl och fiskolja. Även för spigg finns ett potentiellt samhällsekonomiskt värde i att reducera beståndet eftersom spiggen riskerar att tränga ut andra arter ur ekosystemet.

Havskräftan illustrerar att en underutnyttjad art inte nödvändigtvis behöver utgöras av en art med lågt värde som det inte bedrivs något kommersiellt fiske på. Havskräftan är en av de viktigaste och mest värdefulla arterna för det svenska yrkesfisket, och ingår i EU:s kvotsystem. Regleringar för redskap, tillåtna områden för fiske och antal utdelade licenser gör dock att svenska fiskare inte landar hela den tilldelade kvoten. Även dessa regleringar grundar sig i risken för bifångst av känsliga arter och påverkan på ekosystemen.

Sammantaget visar analysen att fiske på underutnyttjade arter potentiellt kan bidra till flera mål inom både livsmedelsproduktion och förvaltning av sjöar och hav, men även till ökade problem med bifångster och annan påverkan på ekosystemen. Kunskapsnivån är emellertid låg vilket bidrar till en osäkerhet kring både förvaltning och marknader. Här kan myndigheter bidra till utvecklingen genom exempelvis system för biologisk uppföljning av beståndens utveckling. Detta ger information om beståndens ekologiska status vilket i sin tur ger näringen förutsättningar att undvika överfiske och använda argument kring hållbara bestånd i marknadsföringen av sina produkter. Om det går att hitta både en marknad för produkter av underutnyttjade arter och ett väl fungerande regelverk kring fisket kan ett ökat nyttjande av fiskresurserna bidra såväl till livsmedelsproduktionen som till miljövinster och en ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av fiskeflottan.

Published in

Rapport / AgriFood Economics Centre
2021, number: 2021:1
Publisher: AgriFood Economics Centre

      SLU Authors

    • Sustainable Development Goals

      SDG14 Life below water

      UKÄ Subject classification

      Economics

      Permanent link to this page (URI)

      https://res.slu.se/id/publ/110651