Skip to main content
Report, 2021

Etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper, markkolsbidrag och potential som biogasråvara – fältförsök Norra Åsum 2018

Hansson, David; Svensson, Sven-Erik; Prade, Thomas;

Abstract

Under 2018 genomfördes ett fältförsök för att studera etableringstidpunktens inverkan på sommarmellangrödors
ogräsbekämpande egenskaper, dess markkolsbidrag och dess potential som
biogasråvara. Mellangrödorna odlades i renbestånd (bovete, honungsört, hampa, oljerättika) och i
samodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker alt. doftklöver (persisk klöver).
Mellangrödorna såddes vid tre tidpunkter 9 juli, 27 juli och 28 augusti. Mellangrödorna i renbestånd
var ogödslade resp. gödslade med 40 kg ammoniumkväve per ha, i form av biogasgödsel. Försöksleden
med de kvävefixerande mellangrödorna i samodling gödslades inte.
I försöket fanns 12 led med mellangrödor och dessa var upprepade i tre block. Försöket var placerat
på en lätt sandjord på Norra Åsum, vid Kristianstad i nordöstra Skåne, med en förfrukt av havre,
antingen som helsäd eller som tröskad spannmålskärna, beroende på havrens skördedatum, inför
sådden av mellangrödorna.

Sommarmellangrödornas effekt på fröogräs
Mellangrödorna som såddes den 9 juli resp. den 27 juli hade bra ogräskonkurrerande egenskaper,
förutom honungsörten. En möjlig förklaring till honungsörtens dåliga utveckling och svaga
ogräskonkurrerande förmåga, vid dessa såtidpunkter var den varma sommaren 2018, som troligen
resulterade i groningsvila hos honungsörten. Mängden ogräs var relativ hög i de mellangrödor som
etablerades den 28 augusti, speciellt i de gödslade leden med mellangrödor.
I de mellangrödor som var ogödslade var ogräsets marktäckningsgrad lägre, d.v.s. både i renbestånd
och i de mellangrödor som samodlades med de kvävefixerande mellangrödorna. Ogräsens vikt (ts)
reduceras radikalt av mellangrödorna. Ogräsvikten var 83 till 97 % lägre för ogödslade mellangrödor i
renbestånd, sådda 9 juli resp. 27 juli, jämfört med den ogödslade kontrollen utan mellangrödor.
Gödsling ökar markens produktionsförmåga av både mellangröda och ogräs. I försöket resulterade 40
kg ammoniumkväve per ha, i form av biogödsel, i en större biomassa av ogräs, trots att mellangrödans
bladyteindex (LAI) ökade med ca 55 % och därmed även mellangrödans beskuggningsgrad av mark
och lågväxande ogräs.
Gödslingen gav en ökad höjdtillväxt hos sommarmellangrödorna. För mellangrödor sådda den 9 juli
var höjdtillväxten störst i framför allt hampa och oljerättika. Höjdtillväxten efter gödsling var
generellt inte lika stor i mellangrödor sådda den 27 juli resp. 28 augusti.
Baserat på detta försök under 2018 och tidigare försök med sommarmellangrödor som genomförts vid
Institutionen för biosystem och teknologi, kan vi ge följande preliminära rekommendationer rörande
sommarmellangrödors ogräskonkurrerande förmåga:
1) Vid sen sådd av mellangrödor, i slutet av augusti, så ger honungsört och oljerättika en bra
effekt mot fröogräs, även om dessa mellangrödors biomassaproduktion blir relativt låg.
2) Vid tidig sådd, dvs fram till början av augusti, så ger mellangrödorna bovete, honungsört,
hampa och oljerättika en bra effekt mot fröogräs.
3) Effekten förstärks när mellangrödorna är ogödslade och samodlade med kvävefixerande
mellangrödor som doftklöver och luddvicker. Denna effekt var inte lika tydlig vid sådd i
slutet av augusti.
4) Gödsling med 40 kg ammoniumkväve per hektar, i form av biogasgödsel, leder inte till bättre
effekt mot ogräsen, även om mellangrödan tillväxer bättre och ger bättre beskuggning av
ogräsen.
5) När mellangrödorna såddes vid höga jordtemperaturer under 2018, verkade det som att
honungsört gick i groningsvila, vilket resulterade i sämre etablering och fördröjd tillväxt.
De andra mellangrödorna verkade klara de höga jordtemperaturerna bättre.
6) Skall sommarmellangrödor etableras vid höga jordtemperaturer föreslår vi en blandning av
mellangrödor bestående av honungsört, bovete och någon kvävefixerande gröda t.ex.
doftklöver eller alexandrinerklöver. Denna blandning bör även fungera vid sen sådd, i slutet
av augusti. I de fall bovetet skulle frysa bort tidigt på hösten, så kommer de andra grödorna,
som är något mer köldtåliga, att kunna växa vidare.
7) I de fall man inte vill ha oljerättika i växtföljden, så finns det ur ogrässynpunkt flera bra
alternativ, bland annat honungsört i renbestånd, eller honungsört i samodling med andra
mellangrödor, t.ex. blodklöver eller någon annan kvävefixerande gröda.
8) Inför sådd av mellangrödor. Genomför 1-2 falska såbäddar, max 3-5 cm djupt, efter skörden
av huvudgrödan, för att bekämpa fröogräs, t.ex. sent groende ogräs såsom nattskatta.
9) Om sådden av mellangrödorna fördröjs av de falska såbäddarna, så kan det leda till en sämre
biomassaproduktion, men man får ändå en bra effekt på ogräsen från mellangrödorna
honungsört och oljerättika, både i renbestånd eller samodlade med någon baljväxt.

Sommarmellangrödornas markkolsbidrag
Gödslade icke kvävefixerande mellangrödor gav 64 % mer markkolsuppbyggnad jämfört med när de
var ogödslade, men bara 10 % mer markkolsbidrag jämfört med när de samodlades med en baljväxt.
Detta innebär att icke kvävefixerande mellangrödor i samodling med baljväxter kan vara ett mycket
intressant alternativ när det gäller att odla mellangrödor utan gödsling.
Ogödslat är ett krav för att kunna erhålla stöd för odling av mellangrödor på Ekologiska fokusarealer,
enlig gällande regelverk 2020. Baljväxten behövde i de flesta fall betydligt längre tid för att etablera
sig och bidrog i mycket liten omfattning till markkolsuppbyggnaden kort tid efter etableringen. För de
mellangrödor som mognar tidigt och därmed vissnar ner, så blev samodling med baljväxter ett
komplement som kunde bromsa eller vända minskningen i biomassaavkastningen och slutligen öka
markkolseffekten.
För att uppnå en bra markkolseffekt kan vi rekommendera att:
1) Etablera mellangrödan så tidigt som möjligt.
2) Vid etablering i senare halvan av augusti välja en mellangröda som etablerar sig snabbt (t.ex.
bovete) eller en mellangröda som har bra tillväxt långt in i hösten t.ex. oljerättika och
honungsört.
3) Gödsla honungsört respektive hampa om sådden sker i slutet av augusti. De kan då bidra till
markkolsuppbyggnaden om de får växa hela hösten, fram till mitten av november, speciellt
om de plöjs ner utan skörd. Då bidrar de med 80-135 kg stabilt kol per hektar. Honungsörten
och hampan är ändå ej skördbara i mitten av november, vid sådd i slutet av augusti ur ett
ekonomiskt perspektiv. I detta försök, under 2018, var deras biomassaproduktion endast 1-1,2
ton ts per hektar i mitten av november.
4) Samodla icke kvävefixerande mellangrödor med en baljväxt om du vill kompensera för tidigt
mognande mellangrödor, t.ex. bovete, som kan samodlas med doftklöver. Eller om du önskar
en stark biomassaproduktion, men vill undvika att gödsla mellangrödan, t.ex. hampa eller
oljerättika i kombination med luddvicker.

Sommarmellangrödornas biomassaproduktion och potential som biogassubstrat
Vår studie visar att flera av mellangrödorna genererar stora mängder skördbar biomassa, mellan 3 och
12 ton torrsubstans (ts) per hektar, när de är ogödslade och samodlade med baljväxter, alternativt
odlade i renbestånd och gödslade. Detta gäller under förutsättning att de är sådda före den 1 augusti
och skördade från mitten av september till mitten av november. Enligt Molinuevo-Salces m. fl.
(2013a) som gjort studier på mellangrödor som biogasråvara, så visar deras ekonomiska beräkningar
att mellangrödor kan användas om skördarna överstiger 1,8 till 2,7 ton ts per hektar. I medeltal skulle
metanproduktion från sommarmellangrödorna i vår studie bli 770 m³ metan per hektar, motsvarande
energiinnehållet i 770 liter dieselolja, när mellangrödorna skördas med ca 10 cm stubbhöjd.
Vid sådd före 1 augusti så gav oljerättika och hampa i snitt ca 7 ton ts per hektar, när de var ogödslade
och samodlade med luddvicker, alternativt odlade i renbestånd och gödslade, om de skördades i
mitten av oktober eller i mitten av november. En biomassaskörd på 7 ton ts genererar ca 2100 m³
metan, motsvarande 2100 liter diesel.
Mellangrödorna lagrar stora mängder kväve i den ovanjordiska biomassan, ca 130 respektive 50 kg
kväve per hektar, för mellangrödor som etablerades den 9 respektive den 27 juli 2018. Av denna
kvävemängd bortförs ca 110 respektive ca 40 kg kväve per hektar med biogasråvaran, när stubbhöjden
är ca 10 cm. I princip kan hela denna kväveängd återföras till nästa huvudgröda följande vår
som biogödsel.
Skördar man inte mellangrödan går man miste om möjligheten att producera biogas. Vidare är risken
överhängande att biomassans stora kväveinnehåll mineraliseras under höst och vinter, och att
huvuddelen av detta kväve läcker ut till vattendrag eller atmosfären. Enligt Blanco-Canqui m. fl.
(2015) och Blanco-Canqui m. fl. (2020), så ökar eller så är nästa huvudgrödas skördenivå opåverkad,
efter att en mellangröda skördats.
Vidare menar de att skörd av mellangrödor, som foder eller för produktion av biodrivmedel, kan vara
viktiga incitament för att odla mellangrödor i större omfattning, för att på så sätt erhålla nya
ekosystemtjänster från odlingssystemet. De menar att det räcker att lämna rötterna och 7,5-10 cm
stubb vid skörden av mellangrödan för att bibehålla markens bördighet.
Vår studie anger, i en översiktlig kolbalansberäkning, att det ur växthusgas-synpunkt är ca 2,5 ggr
bättre att skörda en mellangröda, i form av ogödslad oljerättika i samodling med luddvicker, för att
producera fordonsgas och biogasgödsel, jämfört med att plöja ner hela mellangrödan på hösten, för att
maximera markkolsinlagringen.

Keywords

etableringstidpunkt; mellangröda; samodling; baljväxt; ogräs; ogräskontroll; markkol; markolsuppbyggnad; skörd; bioagassubstrat; biogödsel; biodrivmedel; växthusgas; ekosystemtjänster

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie

2021, number: 2021:1
ISBN: 978-91-576-8992-4, eISBN: 978-91-576-8993-1
Publisher: Institutionen för biosystem och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Biosystems and Technology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Biosystems and Technology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Biosystems and Technology

UKÄ Subject classification

Agricultural Science
Renewable Bioenergy Research
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/110749