Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2021Open access

Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2020

Adill, Anders; Holliland, Per; Åkerlund, Carolina

Abstract

Forsmarks kärnkraftverk är en av Sveriges största elproducenter. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2020 med fokus för samhällena av fisk, bentisk fauna och sjöfågel.

Under 2020 producerade Forsmarks kärnkraftverk 22,7 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var en lägre nivå jämfört med närmast föregående år. Produktionssänkningen orsakades framförallt av långa revisionsperioder och bidrog periodvis till att mindre mängder kylvatten strömmade igenom kraftverket. Vattentemperaturerna i närrecipienten Biotestsjön var likt föregående år höga, och varierade under året från drygt 8°C under vintermånaderna till 29,8°C i mitten av augusti. Under högsommaren var temperaturen i Biotestsjön över 25°C i 52 dagar. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 55 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2020. Fiskförlusterna var i mindre omfattning jämfört med närmast föregående år och var sannolikt en följd av minskade kylvattenintag till kraftverket.

Förlusterna dominerades av storspigg och omfattade cirka 19 miljoner individer under våren och 31 miljoner under hösten. Antalet ålar som fastnade i silstationen var de lägsta sedan undersökningarna inleddes och är sannolikt ett tecken på minskade tätheter av arten i Biotestsjön och fjärrecipienten Forsmarks skärgård. Samtliga ålar som fastnade i silstationen hanterades enligt framtagen metodik för att kunna återutsättas levande söderut i skärgården. Under provtagningarna påträffades en relativt stor mängd gös och efter analys kunde det konstateras att nästintill samtliga individer som fastnade i silstationen var två år gamla, och hade rekryterats under den varma våren och sommaren 2018.

Tätheterna av fisk i Biotestsjön var de högsta sedan provfiskena inleddes på 1980-talet. Abborre och mört var de vanligaste arterna i nätprovfiskena och förekommer i mycket stora tätheter under både vår och höst. Under våren var lekaktiviteten stor i Biotestsjön och likt föregående år fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten. Förutom stora mängder lekmogen abborre och mört förekom höga tätheter av björkna under våren. Under höstens undersökningar påträffades extremt stora mängder yngel och småfisk i Biotestsjön, vilket visade att rekryteringen av fisk fungerade i anläggningen. Under de senaste åren har relativt stora mängder sutare påträffats i Biotestsjön, både vuxna individer och årsyngel. Till skillnad för nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som abborre och mört visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2020, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer.

Vid nätprovfiskena i Forsmark fångades stora mängder mört, främst småväxta individer. Den negativa utvecklingen för mört har de senaste åren brutits och numera dominerar mört fångsterna i området. Storspigg förekom också relativt mycket i nätfiskena och tillsammans med andra undersökningar i området tyder på att arten ökar i omfattning i Forsmarks skärgård.

Under 2020 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt elva arter i både Forsmark och referensområdet Finbofjärden. Artsammansättningen varierade mellan de två områdena. Den främmande brackvattenmusslan Mytilopsis leucophaeata påträffades för första gången i provtagningarna på mjukbotten i Forsmarksområdet. Samtliga stationer inom provtagningarna av hårdbottenfauna, förutom den starkt kylvattenpåverkade Biotestsjön, visade fler antal arter och totalt större antal individer per substrat jämfört med föregående år. Resultaten skulle delvis kunna förklaras av en ändring i provtagningsmetodiken under 2020. Att samma mönster inte kunde ses i Biotestsjön förklaras sannolikt av att tätheterna av de normalt dominerande arterna märlkräfta Leptocheirus pilosus och tångmärla (Gammarus sp.) återfanns i låga nivåer. De låga Sammanfattning förekomsterna av dessa arter under 2020 skulle kunna påverkats av två perioder av väldigt höga vattentemperaturer i Biotestsjön under juni och augusti.

Totalt sett fanns det betydligt färre fåglar i hela inventeringsområdet under 2020 jämfört med genomsnittet för åren inventeringarna utförts. Mängden fågel i området var sannolikt orsakad av den milda vintern och upphov till isfria områden, och sjöfåglarna behövde inte uppsöka de isfria områdena som kärnkraftverkets drift vanligtvis skapar. De enskilt viktigaste områdena för sjöfågel i Forsmarks skärgård finns i Biotestsjön och utanför intagskanalen i Asphällafjärden. Vigg var den vanligaste arten i området men med kraftigt minskade förekomster jämfört med tidigare år. Mellanskarven har ökat i omfattning, men populationen har fluktuerat de senaste åren. De andra fem arterna; gräsand, knölsvan, häger, storskrake och knipa, förekom i ungefär samma omfattning som tidigare.

Keywords

kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; bottenfauna

Published in

Aqua reports
2021, number: 2021:6eISBN: 978-91-576-9852-0Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet